Terrorkedja med svaga länkar

Allt exploderade förra tisdagen då distriktsdomstolen för östra Pennsylvania offentliggjorde ett åtal i tre punkter mot 47-åriga Colleen R Larose, där en av punkterna var förberedelser till mord av den svenske konstnären Lars Vilks. Hon greps redan i oktober i fjol och åtalet hade varit hemligt fram till dess. Samma dag blev det känt att sju personer greps på Irland för inblandning i förberedelserna.

Händelserna utlöste en gigantisk medie­rapportering i hela världen. Åtalet och gripandena aktiverade i princip samtliga delar av debatten från tre år sedan, då Nerikes Allehanda publicerade Vilks teckning av profeten Muhammed som »rondellhund«.

Men trots den gigantiska rapporteringen har få säkra fakta framkommit om de gripna och deras eventuella brottsplaner. Nästan det enda »hårda« är åtalet från den amerikanska domstolen.

Den första anklagelsepunkten mot Colleen R Larose rör »Förberedelse (conspiracy) till materiellt stöd till terrorister« och upptar åtta av de elva sidorna i åtalshandlingen. I framställningen listas 30 underpunkter, i huvudsak mejl som skickas mellan Larose och ett antal personer runtom i världen som illustrerar en önskan att bidra till »jihad« – heligt krig – och specifikt mörda Lars Vilks.

Några enstaka konkreta handlingar beskrivs också, såsom att hon i augusti 2009 »reste till Europa med syfte att leva och träna med jihadister och hitta och döda [Lars Vilks]«. Där skildras stöld av hennes sambos pass, och en lögn i ett förhör med FBI i juli 2009 (alltså flera månader innan hon grips). Lögnen gällde frågor om hon hade försökt få medel från terrorister, om hon hade skrivit meddelanden på »terrorist-webbsajter« och om hon använt online-namnet »Jihad Jane«.

I åtalspunkten 2, om den specifika frågan om mordplanerna på Lars Vilks, finns ingenting hårt alls. Anklagelsepunkt 3 är »falska uppgifter till regeringstjänstemän« – och upptar en dryg halvsida. Inte heller här med några fakta om komplotten.

Först i måndags häktades två av de sju som greps i Irland. Waterfords distriktsdomstol häktade en 44-årig algerier som har bott på Irland i ett decennium, samt en 32-årig libyer. Enligt den irländska public service-sajten RTÉ misstänks 44-åringen för att ha »skickat ett hotfullt text-meddelande«, och 32-åringen för att »inte kunna ha uppvisat godkända identitetspapper«.

Ingenting om vapen eller förberedelser för terrorism. Ingenting om Lars Vilks. Inte heller några fakta om kopplingar till Colleen R Larose. De fem övriga gripna, tre kvinnor och två män, är släppta.

Den övriga information som medierna har lyckats gräva fram den senaste dryga veckan gäller nästan uteslutande Colleen R Laroses bakgrund. Där framträder bilden av en hemmafru med psykiska problem, som på senare år, närmast på sin egen kammare, blivit besatt av radikal islamism. Den viktigaste uppgiften här är att hon år 2005 försökte begå självmord, efter att både hennes far och bror gått bort.

Några uppgifter om umgänge med radikala imamer i USA har inte framkommit. Ännu mindre några hårda fakta om samröre med någon terrorrörelse eller om exakt hur mordkomplotten mot Lars Vilks skulle ha sett ut.

Säkert sitter de amerikanska myndigheterna på långt mer information än de hittills har släppt. Och visst kan även en enstaka figur vara en stor fara för både enskilda och samhället i stort. Vilket också kan, som Fokus visade i ett reportage här­om veckan, betecknas som terrorism och som bör tas på största allvar.

Det skrala faktaunderlaget ställer frågor om publicistiken.

Svensk press har de senaste dagarna tagit på sig några av de största pressetiska hattarna i den svenska tidningshistorien för att försvara rätten att publicera Vilks Muhammedteckning – allt mot bakgrund av det enorma hotet från terroristerna. Ett hot som alltså baseras på ytterst knapphändiga uppgifter. Lägg därtill omständigheter som kastar tvivel över hur stort hot Larose egentligen är.

Det saknas tillräcklig information om att FBI eller CIA har rätt. Eller för att få en uppfattning om nyanserna i deras stämpling av Larose et al som skurkar.