Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Mentor på modersmålet. Mayada Chehade undervisar nyanlända flyktingar enligt en ny metod. Den här dagen är hon i Nyköping.

Veckans Fokus

Trosa har hittat en ny väg

I Trosa vet man hur nyanlända ska komma in i samhället. Snart kan den sörmländska modellen bli nationell.

Södermanland är det län i Sverige som under de senaste tre åren tagit emot flest invandrare i förhållande till folkmängd. En av länets fyra kommuner är Trosa, som stigit från plats 44 i förra årets rankning till plats 5 i år. Det är den kommun i landet som hamnar högst i kategorin relativ arbetsinkomst. Inkomstskillnaderna mellan utrikes- och inrikes födda är alltså allra minst i Trosa. Andra framgångsfaktorer är låg arbetslöshet, många småföretag och god branschspridning.

När det gäller mottagandet av nyanlända flyktingar pågår sedan en månad tillbaka ett pilotprojekt i Sörmland för samhällsinformation för nyinflyttade invandrare. Länet hoppas med sin modell ligga i framkant när den nya etableringslagen träder i kraft den 1 december i år.

Samhällsinformation i offentlig regi har erbjudits nyanlända invandrare sedan de stora vågorna av arbetskraftsinvandring på 1960- och 70-talen. Länge var samhällsinformationen en del av Svenska för invandrare, men 2007 gjordes SFI om till en renodlad språkutbildning. Ansvaret att utbilda nyanlända i hur det svenska samhället fungerar flyttades över på kommunernas introduktionskurser. Men förra onsdagen, den 17 mars, sa Sveriges riksdag ja till nya regler för nyanlända invandrare.

En viktig del i den nya lagstiftningen är att varje nyanländ erbjuds minst 60 timmars samhällsorientering, som ska ske på modersmålet. På så vis ska man få en introduktion i ämnen som svenskt statsskick och demokrati, jämställdhet, och de rättigheter och skyldigheter man har som boende i Sverige. Utbildningen är dock inget krav för att få svenskt medborgarskap.

Projektledaren Annica Andersson har tillsammans med tre mentorer ett rullande schema där de besöker Södermanlands fyra kommuner under tio månader, för att samtala med totalt 102 flyktingar. De tre mentorerna, eritreanen Amanuel Harboy, libanesisk-palestinska Mayada Chehade och somaliern Awes Osman, ansvarar för utbildningen på respektive modersmål. Den här dagen är de i Nyköping, på schemat står demokrati och information om det svenska föreningslivet.

Diskussionerna går höga i de tre angränsande klassrummen och frågorna är många. En informatör från Södermanlands idrottsförbund är på besök för att berätta att många svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Hon tipsar om att det kan vara ett bra sätt att träffa svenskar och träna sig i språket, och poängterar att det alltid behövs nya krafter i det svenska föreningslivet. En eritreansk kvinna vill lära sig cykla, en annan spela volleyboll och två unga killar skulle gärna gå på gym. Längre fram i utbildningen kommer det fler personer från Myndighetssverige för att berätta om sin verksamhet: från polisen, brandkåren, Försäkringskassan och Skatteverket.

– Om man kommer från Somalia, ett land som inte haft en fungerande regering på 20 år, så är det självklart att det inte är så lätt att förstå hur det fungerar i Sverige, säger Awes Osman.

Han kom själv som flykting till Sverige från Somalia för fem år sedan. Nu väntar han med spänning på att hans första roman snart ska komma ut på svenska.

Enligt etableringslagen ska ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion flyttas över från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I dag skiljer sig både mottagandet och nivån på försörjningsstödet stort mellan kommuner. För att snabbare få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingen direkt matcha individens erfarenhet med arbetskraftsbehovet i kommunerna, för att på så vis hitta ett lämpligt ställe att bosätta sig på. En så kallad etableringslots – ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och ska hjälpa till med jobbsökandet.

Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om bostadsförsörjning och svenskundervisning för invandrare, men ska inte längre betala ut introduktionsersättning. I stället ska Försäkringskassan under 24 månader betala etableringsbidrag.

Pilotprojektet i Södermanland är precis i uppstartsfasen, men intresset har varit stort och många, även de som bott i Sverige i många år, har hört av sig och velat anmäla sig. Mentorerna berättar att det framför allt finns ett stort sug efter att diskutera, att kunna fråga och debattera fenomen som man möter i det nya hemlandet. De poängterar att deras uppgift inte är att pådyvla någon så kallade svenska normer och värderingar – bara informera om hur det fungerar i Sverige och varför samhället ser ut som det gör.

Att informationen ges på modersmålet är en viktig faktor: i stället för att vänta tills en nyanländ kan svenska tillräckligt bra för att kunna ta till sig de nya kunskaperna prioriteras snabbheten. Det är ju när man är precis ny i Sverige som man som bäst behöver veta hur samhället fungerar.

Läs mer:

Bäst på integration, Så gjorde vi rankningen, En annan bild av Salem, Storstadskampen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera