Sture Linnér

Text: Peter Wallensteen

Bild: SCANPIX (1961)

Sture Linnér talar i aulan i Uppsala universitets huvudbyggnad. Det är den årliga Dag Hammarskjöld-föreläsningen 15 oktober 2007. Salen är fylld av studenter, lärare och andra Uppsalabor. Sture berättar om episoder från sitt samarbete med Hammarskjöld. Plötsligt stockar det sig i halsen. Han överväldigas av sina minnesbilder. Aulan är helt tyst och uppmärksamheten riktas intensivt mot den vänlige, generöse mannen i talarstolen som uppenbarligen kämpar för att hålla tårarna tillbaka. En våg av sympati drar genom lokalen. Sture ser ut över församlingen. Styrkan återvänder och han slutför sitt anförande. En varm, ihållande applåd följer honom tillbaka till hans plats.

Mottagningen efter föreläsningen sjuder av kommentarer. En av Stures märkligare episoder handlar om hur han blivit inbjuden till Vita huset för att träffa den amerikanske presidenten John F Kennedy för att tala om Hammarskjöld. Flera undrar om det kan vara möjligt. Frågan verkar onödig. Så många märkliga saker har utspelat sig i Stures liv, så varför inte också detta? Jag bestämmer mig för att undersöka saken. Även om det gått nästan 44 år sedan Kennedy mördades kan ju medarbetare fortfarande vara i livet. Ted Sorensen, en av Kennedys talskrivare, låter meddela att man kanske kan finna något om mötet i Kennedy Library i Boston. Jag ringer upp och får kontakt med en ung, hjälpsam bibliotekarie. Jodå, biblioteket har Kennedys »appointment book«, den liggare där alla officiella besök noterats. Det kan, förklarar han, också finnas andra möten som inte registrerats, till exempel på kvällar. Han knappar i alla fall in Stures namn. På en sekund kommer svaret: »Sture Linnér, yes, he is here!« Den 14 mars 1962, klockan 10.40 på förmiddagen. Även Harlan Cleveland, biträdande amerikansk utrikesminister, var med när presidenten tog emot. Jag berättar för Sture, som svarar: »Å vad skönt, jag börjar ibland undra om jag varit med om allt jag minns.«

Sture Linnér var en av vårt lands första globalister. Han arbetade runt om i världen med bland annat Röda Korset-uppdrag i Grekland under andra världskriget, chefskap för gruvbolaget LAMCO i Liberia, ledning av FN-operationen i Kongo och humanitära insatser i Afghanistan, Kambodja och Somalia. Trots att han såg och upplevde så mycken olycka lyckades han ständigt hålla sin optimism levande.

Kanske bidrog det grekiska kulturarvet. Sådant som gjordes i Grekland för mer än 2 000 år sedan fann han ständigt relevant och stimulerades av detta under sina uppdrag. En av hans främsta insatser i Kongo 1961 var att få fram en fungerande centralregering. »Det gjorde jag med hjälp av Lysistrate«, förklarade han en gång. Aristofanes komedi om kärleksstrejken kom till användning i ett läge där Sture Linnér var »officer in charge« för hela FN-operationen. Sture såg till att det kongolesiska parlamentet samlades på universitetet i vad som i dag är Kinshasa. FN-styrkor spärrade av området. Parlamentarikerna skulle inte få lämna universitetet förrän de kommit fram till en överenskommelse. Mat levererades, men ingen alkohol – och efter några dagar hade församlingen röstat fram en regering, som FN kunde samarbeta med. Brian Urquhart, mångårig FN-medarbetare, som skrivit den ledande biografin över Hammarskjöld, säger om insatsen: »Jo, visst minns jag den episoden. Den var bland det viktigaste som gjordes i Kongo. Den gav landet dess bäste premiärminister, Cyrille Adoula. Jo, visst spärrades området av, men det trodde jag vara av säkerhetsskäl. Lysistrate? Säger du att det var därifrån Sture fick idén? Det är ju briljant!«

Sture Linnér hade tidvis både makt och inflytande, men var ytterst vaksam på vad det kunde medföra. I boken »Min odyssé« skriver han: »Makten är farlig, i vilka draperingar den än uppträder. Den får allt för lätt den mäktige att glömma människans egenvärde, att reducera henne till ett medel, ett verktyg, ett ting. I kampen om makten riskerar de humana, inte enbart de humanistiska, värdena att brutalt föras undan.«

Hans liv var ett försvar för allas våra humana värden.

Peter Wallensteen är professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala ­universitet.