Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Vi tjänar på ökade problem«

På söndag samlas folkpartiet i Uppsala för partiråd om jobb och tillväxt. Carl B Hamilton är professor i internationell ekonomi och folkpartiets talesperson i ekonomisk politik.

Vad är det som händer i den europeiska ekonomin just nu?

– Finanskrisen efterföljs av en skuldkris. Vi ser ett antal länder med stora budgetunderskott. I vissa länder beror det på att man har en slapp budgetkontroll, i Grekland och Portugal till exempel. I andra länder, som Irland och Spanien, handlar det istället om att bankkrisen omvandlar privata skulder till offentliga underskott.

Hur då?

– Bankkriser har den karaktären att privatpersoner och företag lånar pengar som de sedan inte kan betala tillbaka. Staten tvingas då rädda bankerna. På så sätt blir privata skulder till offentliga budgetunderskott.

Kan skuldkrisen utvecklas till en bankkris liknade den vi såg 2008?

– Ja, i vissa länder kan den nog göra det, och kanske framför allt i några tyska delstater. Det räcker inte bara med att stirra på de offentliga finanserna och säga att vi har utgiftstak, utan man måste också se till att det inte uppstår stor överskuldsättning i den privata sektorn.

Är de svenska bankerna säkra?

– Ja, i Sverige har bankerna varit helt säkra och jag tror att vi kan andas ut nu beträffande Baltikum också. Förhoppningsvis har de lärt sig läxan. Det gäller att belöna fega och ospännande banker och straffa vidlyftiga och riskbenägna.

Hur påverkas svensk ekonomi i stort av skuldkrisen?

– De kraftiga åtgärder som flera länder vidtagit kommer att sänka tillväxttakten i Europa. Men hade man inte vidtagit de här budgetåtgärderna, med höjda skatter och minskade utgifter, då hade marknadsräntorna stigit och vi fått en åtstramning den vägen. Så Sverige drabbas indirekt genom lägre tillväxttakt i Europa, vilket minskar efterfrågan på våra exportvaror.

Du är suppleant i Riksbanksstyrelsen. Tycker du att Riksbanken ska höja räntan?

– Nej, det tycker jag inte. Det är bra tryck i den svenska ekonomin, men runt hörnet lurar ändå risken för en europeisk stagnation, så jag tycker att Riksbanken ska avvakta.

Anser du fortfarande att Sverige bör byta kronan mot euron?

– Ja, alla små valutor som står utanför ett stort valutaområde drabbas i en sådan här situation. När det blir oroligt så flyr investerare till stora valutor och till guld. Vi ligger och skvalpar. Hade vi varit med i EMU-samarbetet skulle vi ha ett större inflytande över den ekonomiska politiken i Europa. Vi har tack vare 1990-talskrisen viktiga bidrag att ge i diskussionerna om hur man ska reformera budget- och pensionssystemen i Europa. Det är en stor nackdel för Sverige att vi inte är med, men det är också en nackdel för övriga Europa att vi inte är med.

Vem tjänar politiskt på om skuldkrisen i Europa når Sverige – regeringen eller oppositionen?

– Jag tror att regeringen alltid tjänar på ökade problem. Det spelar ingen roll vilken regering det än är. Man vet vad man har och inte vad man får, det tror jag gynnar regeringen. Men samtidigt är det svårt för regeringen att ställa ut så många spännande vallöften om det blir en dålig ekonomisk utveckling.

Vad går då folkpartiet till val på?

– Vi går till val på skola och utbildning, euron, kärnkraft, integration och ett antal sociala frågor som parboendegaranti och äldreboenden. Alla svenskar identifierar folkpartiet med skolfrågor och det är vår motorväg in till köksbordet hos de svenska familjerna. Även om vi både internt och externt kritiseras för att vara ett enfrågeparti, så säger jag att det är bättre att ha en fråga som alla vet att vi är engagerade i än att inte ha någon fråga, vilket är fallet i en del andra partier.

Men på partirådet ska ni diskutera jobb och tillväxt?

– Ekonomin kommer inte vara vår huvudfråga i valet. Men varje parti, och det här strider jag för, måste ha en trovärdig och bred meny av ekonomisk politik att erbjuda.

Detta har hänt

Världsekonomin såg äntligen ut att återhämta från finanskrisen när en ny ekonomisk kris slog till i Europa. Värst drabbade är de så kallade PIIGS-länderna – Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien – med skenande statsskulder och stora budgetunderskott. Krisen har lett till valutaturbulens, kraftiga börsfall och stora stödpaket från EU och Internationella valutafonden IMF. I veckan drabbades också den svenska valutan av oron på marknaden.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera