Handeln som gungar vaggan

Text:

Foto: scanpix

Han stirrade och stirrade på kurvorna i veckor. Smått besatt, analyserade datan. Det amerikanska företaget Nanex hade fått i uppdrag att utreda orsakerna till vårens »The Flash Crash« då den amerikanska börsen föll nästan 1 000 punkter och sedan vände tillbaka under en och samma halvtimme. Jeff Donovan, Nanex mjukvaruingenjör, lyckades borra ner sig i materialet ända till mikrosekundnivå och tyckte sig urskilja något udda. Fram trädde mönster som inte hörde hemma i den här handeln. De vanligtvis så räta linjerna löpte amok. Fram trädde former av en kniv och geometriska figurer.

Det handlade om ordrar lagda av datorprogram som låg så pass långt ifrån marknadspris att det inte fanns någon chans att göra ett avslut. Det finns flera teorier om vad mönstren betyder men ingen vet riktigt säkert.

Börsen har genomgått en teknisk revolution i det tysta. Handel utförd av datorprogram styrda av avancerade algoritmer har ökat i rasande takt. I USA handlar det i dag om 50–60 procent av marknaden, i Sverige nästan 40 procent. Den dagliga genomsnittliga aktieomsättningen på New York-börsen ökade med 181 procent mellan 2005 och 2009, medan den tid som krävs för att handla sjönk till 650 mikrosekunder. Banker, fonder och andra finansiella institutioner tävlar mot varandra med sina respektive system. Börsens kohandlande på ett fysiskt marknadsgolv har ersatts av system som har gjort det möjligt att handla med ljusets hastighet. Och i »The Flash Crashs« bakvatten var det främst till dem misstankarna gick.

Fenomenet kallas för algohandel eller automatisk handel. Ytterligare ett steg är den högfrekventa handeln där tidsaspekten är viktig – otroligt många ordrar läggs på väldigt kort tid. Gemensamt är att människan bestämmer tid, pris och volym. Sedan tar algoritmen över och utför köp och försäljningar. Till grund för »beslutet« om en affär ligger insamling av data bland annat kring den mänskliga aktiviteten på börsen, affärsnyheter och bilddata. Till exempel skriver affärssajter numera sina nyhetsflashar med en på förhand bestämd struktur för att algoritmerna ska kunna läsa av dem.

En av de grundläggande anledningarna till »börsrobotarnas« framfart är den ökade hastigheten. Ofta handlar det om att hitta och utnyttja felprissättningar och tillfälliga avvikelser – så kallad arbitrage. När en obalans i marknaden uppstår måste man lägga bäst bud, sedan handlar det om att vara snabbast på att lägga budet. Ofta ligger vinsten endast på några ören, men det kompenseras av volymen – tusentals ordrar läggs eller dras tillbaka varje sekund. I dag är man nere på nanosekunder.

En av teorierna kring de science fiction-inspirerade mönstren är att börsrobotar lägger dessa ordrar som ett brus i börssystemet för att förvirra andra aktörer. I en värld av nanosekunder är varje försprång viktigt. En annan teori är att det handlar om testdriven utveckling och en tredje, mer fantasieggande, är att det rör sig om emergenta fenomen – ett komplext mönster som formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden som till exempel frostrosen.

De många oklara förklaringarna har gjort att mönstren liknats vid »crop circles« eller sädesfältscirklar som också de har gett upphov till en mängd konspirationsteorier. Nanex har valt att anamma begreppet och har sedan levererat de mest intressanta mönstren, som dagens »Crop circle« på sin hemsida.

Det är i princip omöjligt att få reda på exakt hur algoritmerna fungerar eftersom det råder stort hemlighetsmakeri kring den här sortens handel. Få branschrepresentanter vill prata eller figurera i media. Dels på grund av att om någon lyckas knäcka en algoritm kan man manipulera handeln. För ett par veckor sedan inleddes rättegången mot två norska daghandlare som lyckades göra precis det. Dels handlar firmornas strategier om att exploatera marknadsrörelser – och vara först att upptäcka dem. Jonas Hansbo, vd för Tbricks som utvecklar och levererar handelssystem för högfrekvenshandel, anser att ljusskyggheten är en naturlig följd.

– Om jag har en lyckad strategi som jag tjänar pengar på vill jag så klart hålla den hemlig. De här firmorna har inte heller några kunder och tjänar inte något speciellt på att synas, säger han.

Snillena som skriver algoritmerna är väldigt eftertraktade och rörligheten mellan bolagen är stor. En naturligt följd är de gamla arbetsgivare som är oroliga för att programmerarna ska använde deras egen algoritm emot dem. Det ser ut som ett digitalt krig.

En källa med insyn i branschen menar dock att en anledning till den stora rörligheten är att myten om »stora pengar snabbt« inte riktigt stämmer.

– Skälet till att en del programmerare hoppar mellan firmorna är att det är få som tjänar riktigt stora pengar – gräset kan verka grönare hos någon annan. För ett par år sedan betalade man nästan vad som helst för en utvecklare. I dag har många av dem inte fått den lön de kanske hoppats på och startar eget i stället, men har svårt att tjäna pengar.

Sedan servrarna till och med har placerats i börsernas geografiska närhet för att kunna handla snabbast har de fysikaliska lagarna slutligen sagt stopp, nu går det inte att bli snabbare. Men frågan är om tiden spelar så stor roll längre.

– Med mänskliga begreppstider går det oerhört fort, men det är lite »yesterdays news«. Framgång i dag handlar om att ha den bästa idén och kunna hantera risker. Tråkigt att säga, men det är svårt att tjäna riktigt stora pengar utan att ta stora risker, säger Fokus källa.

Förespråkarna för automatiserad handel menar att de tillför likviditet och fungerar som smörjmedel för marknaden medan kritikerna anser att den ökade rörligheten innebär att nedgångarna blir djupare. Det finns också farhågor kring vad som skulle kunna hända om ett fel uppstår i en algoritm – hela marknaden skulle då kunna krascha. Vissa debattörer har gått så lång som att ropa efter förbud. Jonas Hansbo menar dock att den risken inte ökat.

– Det finns alltid en risk med dålig programmering, men det är inget nytt problem. Människor har alltid kunnat trycka på fel knapp.

Trots att algohandeln funnits sedan 80-talet är förståelsen för hur det går till liten utanför en initierad krets. På Finansinspektionen har man nu reagerat speciellt över den högfrekventa handeln och deltar i regleringsdiskussioner på europeisk nivå. Jan Axelsson arbetar med börstillsyn på myndigheten.

– Den första oron är att den interna kontrollen måste hänga med, att det måste finnas spärrar i systemet och att systemet kan hantera volymen. Det finns dock positiva effekter som vi inte vill reglera bort i onödan.

Han menar att tekniken i sig inte är ond eller god. Det står alltid en människa bakom. Jonas Hansbo håller med.

– Datorer har inte samma förmåga att luras som människor, de är inte giriga och gör som de blir tillsagda. Det moraliska problemet är att människor gör saker de inte borde, och tar risker med andras pengar.

För ett par veckor sedan kom den slutliga rapporten om vad som egentligen hände den där röriga börsdagen i maj. Det var en slarvigt lagd säljorder av ett fondbolag vid en tidpunkt då marknaden redan var skakig på grund av ekonomisk oro. Ordern lades utan att varken pris eller tid definierades – endast volym. Rapporten beskriver en »het potatis-effekt« där kontrakten såldes ut för snabbt, priserna sjönk och alla sprang åt samma håll.

Rapporten ger viss upprättelse år börsrobotarna som tidigare fått skulden. En lärdom är att de fungerar som bäst i en stabil marknad. Vid stora rörelser är det bäst att stänga av systemen och sköta handeln manuellt. Vid manuell handel kommer vi å andra sidan inte få ta del av de mystiska mönstren som om inte annat tillför energi till den gamla myten om Wall Street.

Mystiska mönster
EKOknife
Den första figuren Jeffery Donovan upptäckte i analysen av robotarnas beteende var »The Knife«.

EKObandsaw
I »Blue Bandsaw« ser man mönstret över 760 ordrar lagda under en sekund.

EKOmountain
I »Ask Mountain« har över 56 000 ordrar långt över marknadspris lagts inom loppet av en sekund, den första ordern var på 100 aktier för att sedan öka med en per order till 40 000 aktier (kurvans topp) och sedan sjunka i antal.

Källa: Nanex