Full gas i Porschefabriken. Tysklands ekonomi beräknas växa med 3 procent 2010 och företags som Audi och Siemens rapporterar rekordvinster.

Ekonomi

Nya starka Tyskland

Tjugo år efter återföreningen har den tyska ekonomin åter fått upp farten.

Man unnar sig viss självbelåtenhet i Tyskland just nu. Med oförmodad kraft har landets ekonomi rest sig ur finanskrisens aska och redovisade för andra kvartalet i år en BNP-tillväxt på 2,2 procent, samtidigt som exporten boomar. Som grädde på moset har World Economic Forum utsett Tyskland till Europas mest konkurrenskraftiga nation, och Europeiska centralbanken ger tysk krishantering alla rätt när man beskriver ekonomin som »förebildlig«.

Framgångarna är väl tajmade till nästa veckas 20-årsjubileum av en ännu större ekonomisk bragd. När Västtyskland den 3 oktober 1990 tog ett utarmat DDR under sina valutavingar och bildade det enade Tyskland, motsvarade Östtysklands BNP per capita bara 43 procent av västsidans. Det kom att leda till en långsträckt avbetalningsperiod, både socialt och finansiellt, med ett pris fram till i dag på minst 1,3 biljoner euro.

På båda sidor av den gamla muren har missnöje, fördomar och anpassningsproblem sedan enandet varit ett konstant inslag i det politiska och ekonomiska landskapet. Ännu två decennier efter glädjescenerna när Berlinmuren föll, är arbetslösheten betydligt högre i öst, och BNP uppgår fortfarande bara till 73 procent av de västra delstaternas.

Trots detta kallar i dag de flesta återförenandet en framgång. De enorma kostnaderna, delvis finansierade genom en extra inkomstskatt på 5,5 procent, har Tyskland klarat utan galopperande inflation eller massarbetslöshet. I stället har tillväxten följt övriga Europas medan en ny generation vuxit fram som identifierar sig mer med sina åldersgelikar än med sitt ursprung i öst eller väst. I dag anser 64 procent av befolkningen att Tyskland »växer samman på ett framgångsrikt sätt«, enligt Allenbachinstitutet.

Den kulturella nyorientering som återföreningen medförde har inte ändrat på företagandets höga status i Tyskland. Ägare av små och medelstora företag möts av respekt såväl inom bekantskapskretsen som samhället i stort, särskilt om affärerna bedrivs inom någon av de ingenjörstunga industrier som utgör en fjärdedel av ekonomin: biltillverkning, maskin, kemi och elektronik.

Bland de europeiska storländerna är det bara Tyskland som behållit en så stor del av sin ekonomi inom tillverkningsindustrin. Dessutom står små och medelstora företag för 50 procent av intäkterna inom industrisektorn, även det en ovanlig struktur.

Många av dessa »Mittelständler« är familjeägda, marknadsledare i sin nisch och med hög exportandel. En profil som gjorde dem sårbara i recessionen, men starka i uppgången.

Ulrich Heidenreich är andra generationens ägare av ett elektronikföretag med runt 90 anställda i norra Tyskland.

– Så sent som i början av året hade vi för lite arbete och var tvungna att använda oss av statligt understöd för att slippa avskeda. Nu är alla tillbaka i full sysselsättning och måste till och med arbeta övertid. Den här gången har både politiker och fackföreningar verkligen stått enade och vidtagit rätt åtgärder, säger han.

Heidenreich är inte den ende som tacksamt överbryggat krisen med hjälp av den CDU-ledda regeringens program Kurzarbeit: enligt OECD har programmet, som underlättar övervintring av kapacitet till låg kostnad, räddat en halv miljon tyska jobb.

Att arbetslösheten kunnat hållas ner har dessutom bibehållit tillförsikten och därmed stött konsumtionen. Likaså har det hållit kvar kvalificerade medarbetare i företagen som stod redo att hugga in när vinden vände. Delvis hjälpta av detta kommer viktiga storföretag som Siemens och Audi att rapportera rekordvinster redan i år.

Det nya finansiella utrymme som skapats tillåter staten att dra tillbaka en del av det stöd till banksektorn som krisen tvingade fram. Bland annat uppger affärspressen att förbundskansler Angela Merkel förbereder en försäljning av statens 25-procentiga andel i Commerzbank, samt driver på en sammanslagning av ett antal statliga Landesbanker.

För Sverige är det goda nyheter att vår största handelspartner bredvid Norge varvar upp. Svensk export till Tyskland utgör drygt 10 procent av den totala exporten, till vilket kommer cirka 700 svenska dotterbolag som genererar vinster på tyska marknaden. Särskilt angeläget är Tysklands uppsving mot bakgrund av att vårt tredje största exportland USA utvecklas svagare än väntat.

En bidragande orsak till att Tyskland just nu går snabbare framåt än både USA och stora delar av Europa, är Kinas starka efterfrågan på högteknologiska industrivaror. Produktionskritiska maskiner och specialvaror har tagit slut, vilket åter fyller orderböckerna hos de många tyska företag som sedan årtionden målinriktat arbetat in sig på den kinesiska marknaden. Volkswagen etablerade sig till exempel i Kina redan för 30 år sedan.

En 30-procentig ökning av tysk export till Kina i år, har lett till varningar i medierna att tysk ekonomi blir alltför beroende av en marknad. Faktum är dock att exporten till hela Asien bara utgör runt 14 procent av den totala utförseln, och att EU fortfaranade dominerar stort som handelspartner. Något som inte hindrar att Kinas förväntade inbromsning under andra halvåret i år kommer att göra avtryck i de tyska exportsiffrorna.

Mitt i verkligheten, bortom statistiken och spekulationerna, hyser företagaren Heidenreich tillförsikt:

– Tyska varor har ett gott namn utomlands. Så fort det finns utrymme i plånboken vill alla ha en Mercedes eller en Porsche, det gäller också för den kinesiska medel­klassen. Så nog kommer vi att klara av att betala de sista räkningarna för Tysklands enande också.

Fakta | Tyskland är …

… världens andra största exportör (efter Kina).

… världens fjärde största ekonomi (nominell BNP).

… världens femte rikaste land (BNP/capita).

… Europas största ekonomi.

…  Sveriges största exportland ihop med Norge.

Källor: Financial Times, Wikipedia, Eurostat

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera