Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Mattias Erlandsson, Konjunkturinstitutet.

Ekonomi

Hur starkt står Sverige?

Sveriges tyngsta analytiker ger sin bedömning av den utvidgade EU-krisens effekter på Sverige.

När skuldkrisen rasar i EU-området följs utvecklingen noga av regeringen och de institutioner som har ansvar för den finansiella stabiliteten i Sverige, som Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen.

För närvarande bedömer de risken för att ett euroland faktiskt skulle tvingas att skriva ned sina skulder eller få längre löptider på sina lån, till priset av att det blir dyrare och svårare att låna i framtiden, som osannolik.

– Jag har svårt att se skuldnedskrivning som en rimlig utgångspunkt, däremot har vi en hel del finansiellt stök framför oss. Vi lever i en brutal kapitalism och måste navigera med stor försiktighet, säger finansminister Anders Borg.

Samtidigt är det få experter som vågar utesluta risken för en statsfinansiell kollaps i ett europeiskt land.

– Det kan inte uteslutas även om det inte är vårt huvudscenario. Då handlar det återigen om den stora osäkerhet detta innebär, och i den kalkylen kan även ingå att det landet tvingas lämna eurosamarbetet, säger Mattias Erlandsson som är chef för internationell och finansiell ekonomi på Konjunkturinstitutet.

I det här läget har Sverige relativt stabila förhållanden. Riksbanken gör bedömningen att det finns tre huvudanledningar till att det är så:
– De svenska statsfinanserna är sunda, de svenska bankerna har gott om kapital och de har liten exponering mot de utsatta länderna, säger Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet.

På Finansinspektionen tror man till och med att en mindre kris skulle kunna gynna Sverige.

– Investerare skyr osäkerhet och flyr till säkra, solida placeringar när det är oroligt, säger Lars Frisell som är chefsekonom vid Finansinspektionen.

Skulle det verkligen inträffa en ny finanskris, denna gång i hjärtat av Europa, med euron i epicentrum och med kraftig ekonomisk inbromsning som följd, skulle det likna krisen 2008. Med skillnaden att statsfinanserna är ansträngda redan från början i och med att skulderna nu har flyttats från bankerna till staterna.

Sverige skulle i så fall, precis som 2008, drabbas av minskad global efterfrågan och sämre exportmöjligheter. Däremot skulle Sverige inte drabbas direkt eftersom svenska banker inte sitter på dåliga miljardlån, som var fallet i Baltikum.

En annan konsekvens skulle handla om kronan. Normalt brukar svenska kronan – en liten, marginell valuta – sjunka vid en ekonomisk kris, men på grund av det gynnsamma läget i svensk ekonomi och bankväsende skulle det kunna bli tvärtom. Enligt marknadens logik att säkra placeringar vinner, skulle en konsekvens kunna bli att kronan stärktes.

– I så fall drabbas svensk export dubbelt – både för att efterfrågan faller och för att svenska varor blir dyra, säger Mattias Erlandsson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera