Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Marseille. Tusentals fackanslutna fransmän protesterar mot Sarkozys omtvistade pensionsreformer – som redan beslutats.

Ekonomi

Pensionsbomben

Politikerna vill skära ner. Folket protesterar. Vad är egentligen felet med pensionssystemen i Europa?

I morgon, lördag, har flera franska fackförbund än en gång utlyst landsomfattande protester. Nu sker det inför president Nicolas Sarkozys promulgering av den pensionsreform som vållat så stor diskussion under hösten. Trots att lagstiftningen redan är antagen och trots att det är skollov i landet hoppas man på stora demonstrationståg mot att pensionsåldern ska höjas från 60 till 62 år.

Bekymret är bara att en förändring av pensionsåldern kanske lättar på trycket tillfälligt, men den kommer inte åt grundproblemen, som är gemensamna för nästan alla regeringar i Europa. Det handlar dels om att allt färre arbetande ska försörja allt fler pensionärer, dels om att pensionssystemen i sig inte är anpassade efter ändrade demografiska förhållanden och konjunkturförändringar.

I finanskrisens kölvatten inser inte bara Sarkozy, utan den ena regeringen efter den andra, att pensionskostnaderna är för stora. Och ännu värre: inom överskådlig framtid kommer utgifterna för pensionen bara att öka, inkomsterna minska. Det politiska priset är att backa från tidigare löften om lägre pensionsålder som gjort pensionssystemen extra sårbara.

I dag ligger den genomsnittliga pensionsåldern i EU på 61 år. Sjunkande pensionsålder har sammanfallit med ökad livslängd, vilket ytterligare har förlängt tiden då pensionärerna ska försörjas med allmänna medel. När exempelvis Sverige införde den svenska folkpensionen 1913 var medellivslängden 57 år och pensionsåldern 67 år. Samma pensionsålder rådde 1960 när den allmänna tjänstepensionen, ATP, infördes och när medellivslängden stigit till 73 år, alltså åtta år efter pension. I dag är medellivslängden för svenskarna 82 år och den faktiska pensionsåldern 63 år.

Samtidigt som pensionärerna ska försörjas allt längre så är det färre som kan göra jobbet. Medan Europas befolkning lever längre, föds samtidigt allt färre barn. För att ett land ska hålla befolkningen konstant fordras en nativitet på 2,1 barn per kvinna. Snittet i Europa ligger i dag på 1,5. Försörjningsbördan, andelen personer över 65 år i förhållande till personer mellan 15 och 64, kommer att växa dramatiskt de närmaste decennierna. I dag går det fyra personer i arbetsför ålder på varje 65-plussare i EU, men den siffran kommer att halveras fram till år 2050 då det bara går två potentiella arbetare på varje pensionär.

En annan faktor är sysselsättningsgraden. Grekland, som har utmålats som tidig-pensionärernas paradis, har faktiskt en EU-adekvat snittålder på 61,4 år, alltså över EU-snittet. Men där är det, liksom i länder som Italien, Polen och Spanien, i stället andelen som är sysselsatta i allmänhet och den låga andelen arbetande kvinnor i synnerhet, kring 40 procent i vuxen ålder, som är bekymret. Sverige har dessutom störst sysselsättningsgrad för äldre personer i hela EU. Nära 70 procent av svenskarna mellan 55 och 64 år arbetar, jämfört med EU-snittet på drygt 40 procent.

Dessutom har den ekonomiska krisen inneburit att statskassorna har sinat samtidigt som arbetslösheten ökat. För att ta sig ur den demografiska negativa spiralen genomförs nu alltså ett antal reformer. Höjd pensionsålder är ett enkelt men knappast tillräckligt grepp. Det som många experter hävdar kommer att krävas är mer djupgående förändringar av systemets strukturer.

De allra flesta regeringar skulle gärna lämna systemet där man utlovar en viss pension (det som kallas för förmånsbaserat system), för att i stället utgå ifrån det som kallas avgifts- eller premiebaserat system där man vet hur mycket pengar som flödar in i systemet men inte hur mycket en framtida pensionär kommer få i utbetalning. Det innebär att risken går från stat till individ och att ersättningen i stället styrs av hur mycket personer betalar in, hur samhällsekonomi och konjunktur utvecklas och hur demografin i landet ser ut. Därutöver vill man komma bort från systemet där generationer betalar löpande för varandra, och i stället bygga upp fonderade kapital.

Sverige ligger alltså hyfsat till demografiskt i en europeisk jämförelse. Men det som verkligen ger oss en fördel framför andra länder i EU är reformen från 1995. Då gjordes en radikal förändring där Sverige ändrade sitt system och övergick från förmånsbaserade till avgiftsbaserade pensioner.

Samtidigt behöll Sverige fördelningssystemet där de avgifter som betalas in av den nu arbetande generationen betalas ut till dagens pensionärer. Men vi har också element av fondering, dels i form av AP-fonderna vars kapital ska nyttjas, dels i form av premiepensionen där en liten del av pensionsavgiften sätts av på ett privat sparkonto.

I och med reformen blev det svenska systemet mer hållbart och tryggt, och det kommer i princip att finnas pengar till framtidens pensionärer. Haken är bara att det är folket som numera står för risken och att pensionerna kommer att minska om antalet förvärvsaktiva minskar, om arbetslösheten ökar, om förvärvstiden kortas, om avkastningen på fonderna försvagas eller om medellivslängden ökar.

På grund av lågkonjunkturen 2008–2009 kommer till exempel pensionsutbetalningarna nästa år att minska med 4,3 procent.
– Men det är bara en försmak av hur det kommer att bli längre fram. Politikerna borde vara mer rakryggade med att vi kommer få minskade pensioner i stället för att kompensera med skattelättnader, säger SEB:s pensionsexpert Jens Magnusson.

Så långt Sverige. I övriga Europa ser bilden annorlunda ut. Trenden går från förmånsbaserade mot avgiftsbaserade system och inslaget av fondering ökar, men det är få länder som har orkat göra om sina system i grunden. Den ekonomiska krisen har fungerat som en katalysator som tvingat fram akuta åtgärder för att rädda pensionssystemen. Med budgetunderskott på 6–7 procent, statsskuld på 70 procent, förluster på runt 17 procent i allmänna pensionsfonder och en arbetslöshet på 10 procent pressas pensionssystemen från flera håll.

I forna Östeuropa gjorde man liknande reformer som den svenska under 1990-talet men ekonomierna i Västeuropa står inför stora problem. I Frankrike, Portugal och Spanien handlar reformerna som genomförs på många håll om att ändra villkoren i befintliga pensionssystem, som att minska pensionskretsen genom höjd pensionsålder.

I Storbritannien har reformerna inriktats på att minska skatteavdragen. I Italien har man försökt att införa ett mer avgiftsbaserat system, men med så långa övergångstider att reformen i praktiken kommit av sig. Det tyska systemet bygger på att de flesta har en fackförhandlad tjänstepension eller en rent privat lösning och de reformer som har genomförts anses otillräckliga.

I Sverige genomfördes pensionsreformen under brett politiskt samförstånd. Med det höjda tonläge som råder i Frankrike och på många andra håll kommer radikala förändringar att kräva politiskt kapital som knappast finns.

Fakta | Europas pensionssystem

FÖRMÅNSBASERAT: Fast pensionssumma men varierande kostnader.

AVGIFTSBASERAT: Fast avgift men varierande pension, beroende på hur mycket du betalar in.

FONDERAT: Spararen sätter av på sitt pensionskonto.

FÖRDELNINGSSYSTEM: »Generationskontrakt« som innebär att dagens avgifter går till dagens pensionärer.

Sverige
Sedan 1999 ett avgiftsbaserat system som, till skillnad från gamla ATP-systemet, inte utlovar en viss summa. Fortfarande pay-as-you-go, alltså att generationskontraktet innebär att dagens inbetalningar går till dagens pensionärer. Ett litet fonderat sparande finns i premiepensionssystemet.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP7,7
2. Andel pensionärer av arbetskraft 200426,4
3. Andel pensionärer av arbetskraft 205040,9
4. Lagstadgad pensionsålder 200961-67
5. Lagstadgad pensionsålder 202061-67
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 63,8

Italien
Italiens kostnader för den allmänna pensionen är störst i hela OECD i förhållande till BNP. Italien har också de största utmaningarna på grund av åldrande befolkning och låga födelsetal. Har genomfört reformer i svensk riktning, men systemet är fortfarande förmånsbaserat.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP 14
2. Andel pensionärer av arbetskraft 2004 28,9
3. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 66,0
4. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 65/60
5. Lagstadgad pensionsålder 2020 65/60 (65 för offentliganställda)
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 60,8

Storbritannien
Det brittiska systemet består av en ganska blygsam statlig flat-rate-pension. I stället utgörs en större del av tjänstepension, som också kan överföras till privat, fonderat sparande. Britterna har nästan störst privat pensionssparande bland OECD:s länder.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP 5,7
2. Andel pensionärer av arbetskraft 2004 24,3
3. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 45,3
4. Lagstadgad pensionsålder 2009(m/k) 65/60
5. Lagstadgad pensionsålder (efter) 2020 68
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 63,1

Frankrike
Frankrikes pensionssystem är förmåns­baserat och bygger på att varje person ska ha arbetat totalt 41 år för att gå i pension med full ersättning. I enlighet med den senaste, mycket omtvistade, reformen är den lag­stadgade pensionsåldern 62 år. Den allmänna pensionen är kopplad till lönen. Få pensionärer inom OECD är så beroende av statlig pension som i Frankrike.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP 12,4
2. Andel pensionärer av arbetskraft 2004 25,2
3. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 47,9
4. Lagstadgad pensionsålder 2009 60-65
5. Lagstadgad pensionsålder 2020 62
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 59,3

Tyskland
Liknar det gamla, svenska ATP-systemet, men baserat på betydligt fler förvärvsår. Pensionen är kopplad till lönen och betalas ut enligt fördelningsprincipen. Har genomfört ett antal pensionsreformer sedan 2001, till exempel successivt höjd pensionsålder och ökat inslag av tjänstepensioner med större ansvarstagande från arbetsgivaren. Stor andel privata pensionssparare.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP 11,4
2. Andel pensionärer av arbetskraft 2004 22,5
3. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 40,0
4. Lagstadgad pensionsålder 2009 65
5. Lagstadgad pensionsålder (efter) 2020 67
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 61,7

Spanien
Förmånsbaserat system där den allmänna pensionen kopplas till inkomsten med en behovsprövad minimumpension. Finns även en behovsprövad garantinivå som ersätter sociala stöd.

1. Årlig statlig pensionskostnad, procent av BNP 8,1
2. Andel pensionärer av arbetskraft 2004 24,6
3. Andel pensionärer av arbetskraft 2050 67,5
4. Lagstadgad pensionsålder 2009 65
5. Lagstadgad pensionsålder 2020 65
6. Genomsnittlig, faktisk pensionsålder 2008 62,6

Fotnot: Med andel pensionärer av arbetskraften menas antalet personer över 65 i procent av antal personer mellan 15 och 64 år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera