Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Mitt i prick av Riksbanken«

Olof Manner, också känd som »Räntegurun«, är skandinavisk räntechef på The Royal Bank of Scotland. Han var tidigare räntechef och vice vd på Öhman Fondkommission.

Vad tycker du om Riksbankens höjning av reporäntan?

– Det var mitt i prick av Riksbanken. Jag tycker att det var helt rätt att höja räntan i detta läge, det var väntat och i linje med marknadens förväntningar.

Var tror du att reporäntan ligger om ett år?

– Det är 10 000-kronorsfrågan. Men alla gissningar som ligger längre fram än sex månader är inte värda ett vitten. Jag brukar jämföra det med att kappsegla – du tittar på prognoserna för väder och vind och stakar ut en kurs som du sedan måste vara beredd att ändra när förhållandena förändras. Jag tror att reporäntan kommer att ligga på 2,25 vid årets slut – men jag kommer att ha fel.

Det har varit stora meningsskiljaktigheter inom Riksbankens ledning. Hur tycker du att den sköter sig?

– Bra. Det kanske är lätt att tycka att de varit oense och fladdriga, men verkligheten är komplex. Att sex individer har olika åsikter om en väldigt osäker framtid är fullt normalt. Jag hade varit betydligt mer nervös om de varit helt eniga. Processen har varit öppen och kommunikationen utåt fungerar bra, vilket märks på att marknaden legat stadigt och att volatiliteten varit begränsad.

Finns det en prisbubbla på Stockholms bostadsmarknad?

– Det finns en hyfsat stor risk att så är fallet, med tanke på värdestegringen och en period av extremt låga räntor. Den unga generationen bostad­sägare tror att reporäntan alltid kommer att ligga på två procent. Många ser en chans att tjäna pengar på sin bostad och kastar sig på tåget eftersom de räknar med att göra en god affär. Många ser en ränta på fyra procent som jättehög, men mig skrämmer den inte. I början av 1995 låg reporäntan på 9 procent.

Hur tycker du svenskarna sköter sin hantering av bostadsköp och lån?

– Jag är av den uppfattningen att det varit lite för lätt att låna. Ju enklare det är att få tag på billiga lån desto dummare saker köper man. Låga räntor är lika med billiga pengar, och det leder till problem.

Alla banker pratar nu om att man bör binda sina räntor. Håller du med?

– Rent krasst så är det ju ett halvår för sent. Man skulle ha bundit sina lån förra sommaren. Reporäntan har ju legat på 0,25 procent, varför band man inte då? Men det bär emot att binda till en högre kostnad i ett läge när allt ser bra ut. Så är det ju med livet i stort, man grämer sig i efterhand.

Hushållens skuldsättning i relation till inkomsterna rakar ju i höjden, är det farligt för samhället i stort?

– Boendet är bland det sista man lämnar om man inte behöver. När det blir kärvt börjar man strama åt på andra håll i sin konsumtion, vilket leder till en efterfrågeminskning i ekonomin. Det om något är väldigt farligt, se bara på USA, där tar de nu till alltmer desperata åtgärder för att sparka igång konsumtionen i gen.

Om du ska ge ett sparråd till någon med ett litet kapital att investera, vilket skulle det vara?

– Det är inte självklart att råda någon att köpa börsen året efter att den gått upp med 23 procent. Själv har jag 60 procent i bättre krediter och 40 på börsen. Jag skulle satsa på börsbolag som kan må bra av att kronan är stark och en världsekonomi som återhämtar sig.

Aktier sägs ju alltid vara bättre på sikt, stämmer det?

– Ja, om man kan undvika börsrasen. Tittar man historiskt så har aktier varit bäst mellan 1930 och 1999. Sedan dess har obligationer varit bättre, men det beror på de stora börsfallen 2000 och 2008. Men när räntorna går upp är obligationer inte det bästa.

»Jag kan leva med en finansiellt tråkigare, men lugnare, framtid«, skrev du nyligen i en krönika i Affärsvärlden. Kan du utveckla resonemanget?

– Marknaden skulle må bra av att inte vara så jävla rörig. Pengar har varit alltför billiga och det har skapat stora obalanser. Rätt eller fel så har bankanställda fått stå till svars för väldigt mycket de senaste åren.

Detta har hänt

I tisdags meddelade Riksbanken att de höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Samtidigt höjdes prognosen för den framtida styrräntan. Sista kvartalet 2014 räknar Riksbanken med att höja räntan till 3,6 procent. Räntan på de rörliga bolånen kommer då att ligga ytterligare någon procentenhet högre. Reporäntan styr räntenivån för bolån med rörlig ränta och för lån med kort bindningstid.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera