Fritt framåt

Text:

Materialsport

Teknik- och materialutveckling har r­evolutionerat friidrotten.

I stavhopp finns det inga regler för hur staven som hopparen använder sig av ska se ut. Vare sig det gäller material, längd, tjocklek eller elastiska egenskaper. Från början gjordes stavarna av trä, sedan bambu, metall och i dag är det glasfiber som gäller.

Diskusen är gjord av trä eller glasfiber och är skodd med en metallkant.

Kulstötarnas redskap är tillverkade av stål eller mässing.

Den mjuka madrassen som stav- och höjdhoppare landar på är relativt ny. Fram till 1960-­talet var det en bädd av sand och sågspån som gällde.

Spjutet är för män 2,6–2,7 meter långt och väger 800 gram, för ­kvinnor 2,2–2,3 meter långt och väger 600 gram. Dessutom finns synnerligen detaljerade regler angående tyngdpunktens placering, spjutens tjocklek och hur de ska smalna av mot spets och bakände.

Inneidrott

Friidrott har traditionellt utövats under bar himmel. Så här gick det till när friidrotten blev inne.

• Inomhusfriidrott var länge ett amerikanskt fenomen. Där användes främst vanliga idrottshallar som utrustades med monteringsbara portabla friidrottsbanor i trä.

• Det gick trögt att etablera inomhusfriidrotten i Europa. Runt 1980 diskuterades på allvar att lägga ned det årliga inomhus-EM som genomförts sedan mitten på 1960-talet.

• Omsvängningen kom när det internationella friidrottsförbundet införde särskilda inomhusvärldsrekord och instiftade ett inomhus-VM.

• De nya reglerna angav 200 meter som standardlängd och det blev normen för både de portabla och permanenta inomhusbanorna.

• I Sverige införskaffades redan i mitten på 60-talet en monteringsbar träbana som kom att brukas vid en knapp handfull tävlingar.

• De första permanenta friidrottshallarna i Sverige tillkom vintern 1983/1984 i Solna och på Bosön. Sedan dess har det byggts i snitt en ny hall med permanenta friidrottsförutsättningar per vinter.

LISjuhlin

»Tornéus är på väg framåt just nu«

Friidrottsoraklet A ­Lennart Julin guider dig genom ­mästerskapet.

Vad får man inte missa?

– Grenar med franska intressen är intressanta ­eftersom de har hemma­plan. Frankrike var den mest spännande nationen i somras på utomhus-EM, och alla deras stjärnor har snudd på blivit kommenderade att också göra en seriös satsning inomhus. Stavhopparen Renaud ­Lavillenie och trestegshopparen Teddy Tamgho är affischnamnen och de här mästerskapens absoluta höjdpunkter.

Vilka svenskar ska man titta extra på?

–Längdhopparen Michel Tornéus är på väg framåt just nu. Han har gjort fyra tävlingar den här säsongen och vunnit alla. Det finns egentligen ingen i Europa som har visat sig mycket bättre. På damsidan är det naturligtvis stavhopparen Angelica Bengtsson, som nyligen satte juniorvärldsrekord, som alla kommer att vara intresserad av. Men förväntningarna är väl uppskruvade med tanke på att det handlar om en 17-åring som debuterar i de stora sammanhangen.

Kan det bli några rekord?

– Franska trestegs­hopparen Teddy Tamgho satte ju världsrekord på inomhus-EM i fjol och ­sedan förbättrade han det med en centimeter häromveckan, så det är den klart största chansen. Sedan har vi de ryska manliga höjdhopparna, framför allt Ivan Uchov som har varit uppe och försökt på världsrekordhöjd ett par gånger i vinter.

Medaljskörd

Så här många medaljer i inomhus-EM har Sverige plockat hem sedan det första mästerskapet i Dortmund 1966.

19 guld
20 silver
11 brons