Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Den kinesiska folkkongressens årliga session startade den 5 mars och avslutas måndagen den 14 mars.

Ekonomi

Här avgörs svensk ekonomi

Den kinesiska folkkongressen avgör nu landets ekonomiska politik. Och därmed framtiden för Sverige.

Kina påverkar Sverige oerhört mycket, säger den legendariske industrimannen Rune Andersson, en gång chef för verkstadskoncernen Trelleborg, i dag ägare till en mångmiljardkoncern med industriföretag.

Och tvärt om vore sämre, anser han – både för företagen i Sverige och för dissidenterna i Kina.

Rune Andersson räknar med att kampen för mänskliga rättigheter har hjälp av handeln, av att Kina växer och av att levnadsstandarden går upp.

– Alternativet hade varit värre. Isolering brukar inte leda till minskat förtryck, säger Rune Andersson och hämtar exempel ur sin egen företagsgrupp för att beskriva hur Kina påverkar Sverige.

Men först lite fakta.

Under förra året blev Kina världens näst största ekonomi med en BNP som är större än Japans, men fortfarande mindre än hälften av USA:s. Kina står för ungefär en tiondel av världens BNP, så när Kinas BNP växte med 10 procent förra året bidrog landet med en hel procentenhet av världens BNP-tillväxt, som var 5 procent. Under de senaste tio åren har Asien, utom Japan, bidragit med lika mycket av den globala tillväxten som USA och Västeuropa tillsammans.

Kina är inte världens största exportör, utan tvåa. Men det beror på att Världshandelsorganistionen låter EU-länderna bilda lag i statistiken. Kina är världens största bilmarknad, världens största importör av järnmalm och världens näst största importör av olja. Av alla nya skyskrapor i världen under de närmaste sex åren väntas nära hälften bli byggda i Kina.

Kina är också det land som har lånat ut mest pengar till USA. Tidningen Wall Street Journal rapporterade nyligen att USA:s skuld till Kina har ökat, inte minskat. Det motsäger uppgifter om att Kina har börjat sprida sina placeringar.

I Sveriges handelsstatistik är Kina inte så stort. Sveriges handel med Belgien är större än handeln med Kina, och Sveriges handel med Norge är mer än dubbelt så stor. Men siffrorna ger ingen bra bild av de ekonomiska banden mellan Sverige och Kina. När Exportrådet tar in försäljningssiffror från svenska företag i Kina brukar det bli fyra gånger så mycket som syns i handelsstatistiken.

Många svenska industriprodukter kommer dessutom till Kina via Tyskland, där de ingår i det som tyskarna säljer i Kina.

– Det är inte lätt att veta var svenska produkter hamnar, säger Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo, och han har ändå analyserat Sveriges utrikeshandel i mer än 30 år.

Under den tiden har han aldrig sett något som liknar Kinas växande ekonomiska inflytande i världen och därmed också i Sverige.
– Effekterna är gigantiska, totalt sett, säger han och försöker bena upp denna Kinaeffekt.

Det första han nämner är priserna på råvaror, till exempel olja och malm. Uppgången märks på många sätt i Sverige. När gruvbolaget LKAB byggde ny huvudnivå i Malmberget vid sekelskiftet räknade man med att det skulle bli den sista. Sedan dess har malmpriset gått upp med 500 procent och LKAB har byggt ut för 22 miljarder kronor. Bolaget behöver anställa 1 500 personer till 2015.

Uppgången beror inte på att LKAB säljer så mycket till Kina utan på att Kinas malmköp trycker upp priserna i hela världen. Det är också därför som de gamla gruvorna i Grängesberg och Dannemora åter blivit intressanta och därför som svenska och utländska företag letar malmer i Sverige. Kinaeffekten märks också i svenska företag som tillverkar maskiner för att bryta malmen, som Sandvik och Atlas Copco.

Kinaeffekten har förändrat Sveriges industri. Mauro Gozzo använder det stora ordet strukturomvandling. Förr gick svenska industriinvesteringar till andra utvecklade länder. Nu går mycket till att bygga tillverkning i lågkostnadsländer. Allt går inte till Kina, mycket går exempelvis till andra länder i Asien, men det var Kinaeffekten som satte fart på investeringarna.

Den här arbetsfördelningen, där de svenska företagen konstruerar och säljer medan dotterbolag eller underleverantörer i Kina sköter tillverkningen, har gjort svenska företag mer lönsamma. Mauro Gozzo påpekar dock att tillverkningsflytt går snett ibland och att de som har misslyckats ogärna berättar.

På det statliga Konjunkturinstitutet, som gör prognoser för Sveriges ekonomi, har utlandschefen Mattias Erlandsson en annan vinkel på hur Kinas industri påverkar Sverige. De billiga produkterna från Kina har hjälpt till att hålla inflationen låg i köparländerna. Men kanske inte så länge till eftersom Kinas tillväxt driver upp råvarupriserna.

– Min känsla är att inflationsdämpningen håller på att vändas till sin motsats, säger han.

Mattias Erlandssons uppgift är att förutsäga kraften i Kinaeffekten och då ser han flera skäl att tro att den inte fortsätter öka som hittills. Ett sådant skäl är att tillväxten till så stor del kommer från investeringar och att så lite kommer från konsumtion.

I Kina kommer närmare hälften av BNP från investeringar, påpekar han, jämfört med 20 procent i Sverige och 30 procent i Japan innan den japanska ekonomin kraschade.

– Om ett västland skulle ha sådana siffror skulle jag dra slutsatsen att det är risk för överhettning. Det är inte vårt huvudscenario för Kina, men det är en risk, säger Mattias Erlandsson.

Det är en intressant bakgrund till Kinas färska femårsplan, som just ska uppmuntra konsumtion.

Mauro Gozzo säger att konsumtionens del av Kinas ekonomi är »skandalöst låg«. Ekonomin har varit inriktad på investeringar och export och Kina har lånat ut överskottet till konsumenter i USA i stället för att låta folk hemma få högre levnadsstandard.

– Den kinesiska ledningen har sett människorna mer som ett medel än ett mål. Det är väl diktaturers sätt att tänka.

– Men om det blir demokrati, och om det blir en lugn utveckling, skulle Kina bli en ännu större marknad och det skulle bli en boost för västvärlden.

Alltså – handel är bra för demokrati och demokrati är bra för handeln. Så tänker även Rune Andersson. I hans företagsgrupp säljer Roxtec kabelgenomföringar till Kina för 150 miljoner kronor per år. Flash köper kläder och Smarteyes köper glasögon för tillsammans 100 mkr. Det är bra för Kina. Handeln är en orsak till att lönerna i en del branscher har fördubblats eller trefaldigats.

– Får man hög levnadsstandard brukar det gå mot demokrati, säger Rune Andersson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera