Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Fokus listar

Väderbitet

Den 23 mars är det världsmeteorologidagen. Läs om meteorologer vi minns och ­väderprognosernas historia.

Meteorologer vi minns

Pär Holmgren (se bild ovan)
Väderchef på SVT 1995–2007. Känd för sitt axellånga hår. Sökte astronaututbild­ningen samtidigt som Christer Fuglesang.

LISpolman
John Polman
Folkkär för sina personliga och humoristiska väderprognoser på SVT under 30 år.

LIStone
Tone Bekkestad
Väderchef på TV4 2000–2006. Medverkade i »Let’s Dance« och tidningen Slitz 2006.

Meteorologer vi glömt

1500-talet Tycho Brahe, dansk astrologisk rådgivare åt kejsar Rudolf II i Prag där han studerade både stjärnhimmel och väder fram till sin död 1601.

1600-talet Evangelista Torricelli (1608–1647) var en italiensk vetenskapsman som uppfann barometern under 1600-talet.

1700-talet Anders Celsius (1701–1744) var den svenske naturvetenskapsman som kom på ett nytt sätt att beräkna temperaturen, det vi i dag kallar »grader Celsius« (°C).

1900-talet Vilhelm Bjerknes var norsk professor i fysik och utvecklade en teori om att fysiska lagar utgör grunden för att förstå atmosfärens egenskaper. Teorin kom att döpas till Bergenskolan och ligger till grund för dagens väderprognoser och klimatmodeller.

Liten väderordlista

Vädret har inspirerat till många uttryck och talesätt. Här är några av de vanligaste.

Som en blixt från klar himmel Plötsligt

Det som göms i snö kommer fram i tö Allting uppdagas

Ingen ko på isen Ingen akut fara

En frisk fläkt Positiv förändring

Gå in i dimman Bli berusad

Ha is i magen Vara lugn och tålmodig

Inte ett orosmoln på himlen Ingen fara i sikte

I stormens öga I händelsernas centrum

I hetluften I händelsernas centrum

Insnöad Fixerad

Isbrytare Något som avslutar ett dödläge

Uppe i det blå Världsfrånvänd

Står som spön i backen Vanligt förekommande

Vind i seglen Medgång

Vind för våg Lättsinnigt

Vargavinter Hård period

Prognoser i tv sedan 1957

1874 rapporterades den första väderleks­prognosen som byggde på information från ett tiotal väderstationer i landet.

1924 Första väder­rapporten sänds i svensk radio.

1936 Fröken Väder ger prognoser för Stockholm via automatisk telefonsvarare.

1945 SMHI, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, får sitt nuvarande namn. Samma år anställs den första svenska kvinnliga meteorologen, Renate Schäffer.

1954 Första väderrapporten i svensk tv sänds i Stockholmsområdet.

1957 Regelbundna väderrapporter börjar sändas i nationell tv.

... men spådomarna är äldre

I Sverige dök de första väderprognoserna upp i handboken »Bondepraktikan« från år 1662. Här är ett smakprov på »Bondepraktikan« för månaden mars:

»En kall vårdagjämning, ingen värme före Henning.« (Gästrikland)

»Om mars är trogen vid plogen, håller april honom stilla.« (Västergötland)

»Vad mars ej vill, kommer efter i april.« (Blekinge)

»Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.«

»På en torr mars följer vanligen en vacker vår.«

Andra viktiga dagar i mars:
Josefdagen (den 19/3). Om denna dag är klar och vacker förebådas ett fruktbart år.

Benediktusdagen (den 21/3). Regn bådar mycket våt vår.

Vårfrudagen. Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera