Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Vinnande välfärd. Företaget Ung Omsorg har vuxit snabbt på kort tid genom att anställa ungdomar för att fylla ett socialt tomrum på äldreboenden. Ung Omsorg följer samma mönster som många andra snabbväxande företag: de anställer folk som står utanför arbetsmarknaden.

Ekonomi

Snabbväxarna fixar syssel­sättningen

En procent av Sveriges företag skapar alla nya arbetstillfällen.

För ett par år sedan var de tre välutbildade, arbetslösa unga killar som försökte sig på utmaningen att fylla två skilda behov: äldrevårdens brist på social samvaro och ungas svårighet att få fotfäste på arbetsmarknaden. I dag har deras företag Ung Omsorg blivit en tillgång i äldreomsorgen på flera håll i landet och 550 ungdomar arbetar ett par timmar varje helg med att göra livet enklare, roligare och stimulerande för tusentals gamla på äldreboende – och för sig själva.

– Det är lite som i filmen »Kan du vissla Johanna«, säger en av grundarna Arvid Morin.

Han anspelar på boken och filmen med samma namn där Berra önskar sig en låtsasmorfar och hittar honom i Nils på ett ålderdomshem.

Ung Omsorg är ett så kallat gasellföretag – ungt, snabbväxande och jobbskapande. Ordet »gasellföretag« förknippar kanske många med affärspress, okända företag och innovativa affärsidéer. Men om man tror att gasellföretag inte angår den breda allmänheten är det helt fel. I själva verket spelar gasellföretagen en omistlig roll i skapandet av nya arbeten.

Internationell forskning har sedan 1990-talet undersökt hur de snabbväxande företagen ser ut och hur de påverkar sysselsättningen i olika länder, med slutsatsen att det är de snabbast växande företagen som skapar lejonparten av alla nya arbetstillfällen.

Nu har Dan Johansson på Ratio i samarbete med Karl Wennberg på Handelshögskolan genomfört en studie där man tittat närmare på vilken arbetskraft gasellföretagen efterfrågar och anställer. Resultaten – som ännu är preliminära – förvånade dem själva. I studien ingick företag inom kunskapsintensiva branscher – som högteknologi, konsult, vård och skola – och slutsatsen var att företagens anställningsmönster skiljde sig markant från andras.

– Där vi förväntat oss att gasellföretag skulle anställa specifik personal med hög utbildning och lång arbetslivserfarenhet så fann vi i stället att de anställer unga, utrikesfödda, lågutbildade och arbetslösa, säger Karl Wennberg.

Gasellföretagen ger sålunda personer med svag postition på arbetsmarknaden inträde och jobb. Karl Wennberg tror att den företagsekonomiska förklaringen kan vara att de snabbväxande företagen vill expandera snabbare än de har råd till. För att möjliggöra fortsatt tillväxt söker de då tillgänglig och överkomlig arbetskraft, gärna generalister med bred kompetens och utvecklingspotential.

– Därför anställer man folk som saknar en optimal profil och utbildar dem internt. Det blir billigast så, tror han.

Forskningen kring gasellföretagen är relativt ny, men oavsett hur man definierar och avgränsar begreppet är slutsatsen klar: de är väldigt viktiga för tillväxten av arbetstillfällen.

– Den snabbast växande procenten av alla företag verkar skapa nästan 100 procent av nettotillväxten av nya jobb, säger Dan Johansson vid Ratio.

Han har tillsammans med Magnus Henrekson, tidigare vid Handelshögskolan i Stock­holm, sammanställt ett tjugotal internationella studier som avhandlat frågan om gasellföretagens betydelse vid skapandet av nya arbeten. Studier från 2000-talet från Finland, Västtyskland, Kanada och USA drar alla samma slutsats: snabbväxande företag (mellan 1 och 5 procent av de snabbaste) skapar från »merparten« till »alla« nya arbetstillfällen.

Andra slutsatser som kan dras av forskningen är att gasellföretagen är:

1. Relativt unga

Åldern har betydelse för dynamiken i företaget. Det är de unga, nybildade företagen som växer snabbt, expanderar och anställer folk. Enligt en amerikansk undersökning från Kauffman Foundation kommer i princip alla nya arbeten sedan 1980 från företag som är yngre än fem år.  I det avseendet ligger Sverige inte särskilt bra till, mycket på grund av den traditionella företagsstrukturen med relativt få, stora företag och relativt få nyetableringar, få snabbväxande företag och få avvecklingar.

– Sverige verkar ha ganska dålig dynamik jämfört med till exempel USA. Här krävs det inte så mycket för att hamna bland den snabbast växande procenten, säger Dan Johansson.

2. Varierande storlek

Storleken har inte avgörande betydelse för om företaget växer snabbt eller inte. De små företagen är klart överrepresenterade bland gasellerna, men de stora så kallade supergasellerna kan vara nog så viktiga när det gäller jobbskapande i absoluta termer.

3. Olika sektorer, men generellt

inte högteknologiskt avancerade

De snabbväxande företagen är inte nödvändigtvis så innovativa och högteknologiskt avancerade som många gärna vill tro. Tvärtom finns de inom alla sektorer, men tjänstebranschen utpekas i flera studier som särskilt viktig. Forskarna Per Davidsson och Frédéric Delmar har identifierat företagstjänster, utbildning och vård som särskilt viktiga sektorer i Sverige.

En färsk amerikansk undersökning som tittade på finanskrisens effekter på arbetsmarknaden pekar också i riktningen att det är de lågkvalificerade jobben som växer snabbast. Även om studien inte fokuserade specifikt på snabbväxande företag, visade den att den lågavlönade sektorn, som stod för 23 procent av alla förlorade arbetstillfällen, under det senaste året kunde räkna in 49 procent av jobbtillväxten.

Gasellföretagen är alltså avgörande för personer som behöver få fotfäste på arbetsmarknaden, men också för landets ekonomi.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera