Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Utökning. IPv4:s drygt fyra miljarder IP-adresser har tagit slut. I nya IPv6 som gäller från den 8 juni finns 340,3 sextiljoner möjliga adresser.

Inrikes

Internet byter fil

Det kan gå långsamt att googla den 8 juni. Anledningen är att ett helt nytt internet sjösätts.

»Håll dig till höger, Svensson« spelades ofta på radion i samband högertrafikomläggningen i Sverige 1967. »Dagen H« inföll söndagen den 3 september efter en omfattande informationskampanj, och över en natt började alla svenskar köra bil och cykla på höger sida av vägen.

Nu är det åter dags för en trafikomlägg­ning av rang. Den här gången handlar det om internettrafik och sker i betydligt större tysthet.

För att datorer ska kunna kommunicera med varandra behöver de tala samma språk – detta språk, eller protokoll, kallas IPv4 och har varit i bruk sedan 1981. I enlighet med IPv4 får också varje uppkopplad dator en unik adress, ett IP-nummer, så att information som skickas instrueras om vart den ska ta vägen.

Alla enheter som är uppkopplade har ett IP-nummer, till exempel »smartphones«, och internetanslutna läsplattor, tv- och radioapparater.

Problemet är att de har ökat dramatiskt de senaste åren. När IPv4 sjösattes fanns det omkring 1 000 noder (omkopplingspunkter för datatrafik) – i dag troligtvis fler än 100 miljoner. Och nu har de 4 294 967 296 adresserna tagit slut. Närmare bestämt så delade det centrala organet Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), ut det sista blocket adresser den 2 februari i år.

Att de skulle ta slut var ingen överraskning. Internet Engineering Task Force (IETF) är en löst sammansatt organisation som tog fram IPv4, och har sedan 1990-talets början arbetat med att ta fram en ersättare – kallad IPv6. Med den största skillnaden att antalet adresser blir ofantligt många fler.

IETF har ett kansli i USA, men deltagarna är spridda världen över och turnerar runt på möten i olika världsdelar tre gånger per år. I övrigt sker utvecklingen av internet just över nätet.

Om en vecka är det dags för den stora trafikomläggningen när IETF:s skapelse sjösätts i stor skala. På »World IPv6 Day« den 8 juni, testkör några av världens största sajter, däribland Google och Yahoo, det nya protokollet.

Men hur kommer den vanliga internetanvändaren att påverkas?

– Förhoppningsvis inte alls, säger Jörgen Eriksson, projektledare på .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) och arbetar speciellt med IPv6-frågor.

– Kanske får en del problem med att komma fram till vissa sajter, att det tar längre tid. I stället för att de kommer in på momangen tar det några extra sekunder.

De två olika protokollen kommer att verka parallellt med varandra fem-tio år framöver. Alla datorer, operativsystem och programvaror är förberedda sedan länge. Men det finns en problemsektor.

I takt med att det gamla regelverket fasas ut kan effekten för den vanliga konsumenten bli att vissa hemsidor eller tjänster inte kommer att kunna nås. Anledningen är att många routrar och uppkopplingsutrustningar i hemmen inte har någon uppgraderingsfunktion. Lösningen blir helt enkelt att köpa ny utrustning. I vissa fall ligger det hos bredbandsleverantören, i andra hos kunden, beroende på vilken leverantör man har.

Men frågan är hur länge de nya adresserna kommer att räcka. Väldigt länge, menar Jörgen Eriksson som har gjort en uträkning.

– Även om vi har 1 000 gånger fler internetleverantörer än i dag, och 1 000 gånger fler kunder, så skulle vi ändå bara ha förbrukat 1 promille av dem.

Det kommer kanske inte att skrivas någon sång för den här trafikomläggningen. Ändock är det historiskt för den invigde. Ett helt nytt internet tar form.

Fakta | IP-adresser

I Internet Protocol version 4 – IPv4 – består ett IP-nummer av 32 bitar, med drygt 4 miljarder möjliga adresser.

I IPv6 har IP-numret utökats till 128 bitar, med nästan 340,3 sextiljoner möjliga adresser.

IPv5 var inte tänkt som en efterföljare till IPv4 utan snarare ett experimentellt protokoll gjort för att stödja ljud-, video- och röstkommunikation.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera