Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Naturligt? Steviosid är ett nytt sötningsmedel som utvinns ur bladen på steviaväxten. Här växer den på en plantage i Paraguay.

Inrikes

Surt om sötningsmedel

Nya stevia marknadsförs som en naturlig produkt. Men på Livsmedelsverket är de skeptiska.

»Det här är guaraniindianernas bidrag till en bättre hälsa hos mänskligheten, direkt kommen ur djungelns skafferi.«

Så inleder den svenska entreprenören Carl Horn af Rantzien beskrivningen av produkten som han hoppas ska göra succé på den globala marknaden för sötningsmedel. En marknad som omsätter runt 350 miljoner kronor årligen.

Mirakelmedlet, som är mellan 300 och 400 gånger sötare än socker och helt kalorifritt, utvinns ur den latinamerikanska plantan stevia, som tillhör krysantemumfamiljen och sedan hundratals år används som sötningsmedel av latinamerikanska indianer.

Steviosid är redan godkänt av EU:s livsmedelsmyndighet EFSA och den 4 juli väntas EU-kommissionen och därefter EU-parlamentet ge grönt ljus åt det nya sötningsmedlet. Innan årets slut kommer troligen steviatillsatser att vara godkända inom hela EU, och finnas i produkter som läsk, desserter, godis och drycker.

Men själva bladen från växten, det naturliga sättet att nyttja växtens sötma, får inte säljas inom EU. Det finns så få toxikologiska undersökningar att EFSA inte anser att de späda bladen, som mest liknar en vanlig kryddväxt, kan sägas vara säkra att äta. Det föreslagna godkännandet gäller enbart steviolglykosider, sötande ämnen som utvinns ur själva bladet. Och den steviatillsats som snart kommer att finnas på den svenska marknaden har mycket lite med den ursprungliga växten att göra, enligt Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör på Livsmedelsverkets regelutvecklingsavdelning.

– De har gått igenom så många kemiska processer att de knappast kan kallas naturliga längre, säger hon.

Ändå marknadsförs de nya steviapreparaten som 100 procent naturliga – som det enda naturliga kalorifria alternativet till de många artificiella sötningsmedel som redan finns. Men att sätta likhetstecken mellan »naturligt« och »mer hälsosamt« är ett vanligt misstag, enligt Nils-Gunnar Ilbäck, professor och toxikolog på Livsmedelsverket.

– Många livsmedelstillsatser som påstås vara naturliga tillverkas ändå på kemisk väg eftersom det blir mycket billigare än att extrahera ämnet från en viss växt. Dessutom kan ett rentillverkat kemiskt ämne ofta vara säkrare att inta än ett så kallat naturligt eftersom man då inte riskerar att få i sig andra medföljande ämnen som skulle kunna utgöra en hälsorisk.

ADI (acceptabelt dagligt intag) för steviolglykosider är fastställt till 4 milligram per kilo kroppsvikt och dag. En nivå som är tio gånger lägre än den för exempelvis sötningsmedlet aspartam. Det innebär att en person som väger 60 kilo kan äta upp till 2 400 milligram aspartam om dagen –  motsvarande fyra liter lightcoladryck.

När myndigheterna fastställer ADI är långtidsstudier avgörande. Men Evelyn Jansson Elfberg menar att det är extremt sällsynt att myndigheten höjer nivån på ADI för tillsatser. Nivån för aspartam har exempelvis legat oförändrad under alla år.

Ändå är aspartam det mest ökända av alla sötningsmedel. Det har funnits på marknaden i 25 år och varit föremål för otaliga vetenskapliga studier, ändå omges det ständigt av nya skräckhistorier om att det skulle orsaka alltifrån cancer till missfall.

– Men EFSA och nationella livsmedelsmyndigheter har inte funnit vetenskapligt stöd för att ändra tidigare bedömningar.

Och innan stevia ens godkänts i Europa talas det på hälsobloggar och bland dietintresserade redan om ett nytt, helt naturligt sötningsmedel. Namnet är Luo Han Guo, och liksom stevia härstammar det från en exotisk växt.

Fakta | Sötningsmedel

Naturliga
• Fruktsocker
• Isomalt (E 953)
• Laktitol (E 966)
• Maltitol (E 965)
• Mannitol (E 421)
• Sorbitol (E 420)
• Xylitol (E 967)
• Steviosid

Artificiella
• Acesulfamkalium (E 950)
• Aspartam (E 951)
• Cyklaminsyra (E 952)
• Natriumcyklamat
• Sackarin (E 954)
• Sukralos (E 955)

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera