Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Bricklunch. Majken Fogelström, Emma Blomstedt och Lovisa Thorburn äter lunch på Myrsjöskolan i Nacka.

Inrikes

Tre skolor, tre världar

På en ort får alla elever var sin dator, på en annan finns inga klassrum. Petter Cohen porträtterar tre svenska skolor.

Datorskolan

Myrsjöskolan, Nacka kommun

Myrsjöskolan är tekniktät men har få invandrarbarn.

Två röda kolosser. Så ser Myrsjöskolan ut. Här undervisar 110 lärare 1 100 elever från förskolan till årskurs nio. Skolan ligger invid en väg och omgärdas i övrigt av skog.

I Nacka dominerar kommunala grundskolor, Myrsjöskolan är en av dem. Kommunens politiska ledning anser att det fria skolvalet medfört både ökad konkurrens och kvalitet. Myrsjöskolan har också belönats för sina goda resultat.

Här har man traditionell klassrumsundervisning, men med moderna redskap. Från och med årskurs fyra får alla elever var sin egen dator, en iBook. Lärare och ledning har försökt anpassa pedagogiken efter samtidens accelererande digitalisering. Allt eget arbete som tidigare skett i skrivbok – nötande av multiplikationstabell, stavande av ord – sker direkt i datorn.

Per Viberg Jönsson, 57 år, är klassföreståndare för 4B och ser sina elever utvecklas i en samtid som når bortom blyertspennor och rutiga skrivböckers begränsningar. Många läromedel, berättar han, är också datorbaserade, men i övrigt är undervisningen relativt traditionell med diktamen och förhör. Varje morgon inleds med tyst läsning.

Mycket av musikundervisningen sker i samarbete med kommunens kulturhus. I gymnastikundervisningen har man mer fokuserat på att lösa problem i grupp än på att uppnå idrottsliga prestationer.

Varje elev i årskurs 1–6 kostar 59 460 kronor per år. Upptagningsområdet omfattar villor kring sjö- och grönområdet i Orminge och Saltsjö-Boo. Här har många familjer två bilar men få har utländskt påbrå.
Myrsjoskolan-1
Ny teknik. Victor Wretling och Linnea Solem fick var sin Macbook när de började tredje klass. Nu jobbar de med datorer nästan hela tiden

Landsortsskolan

Bollnäs kommun

Granbergsskolan har kateder och ny konkurrens.

I dörröppningen står Ann-Marie Westh och nickar en tyst hälsning till varje elev som kliver in och sätter sig i klassrummet. De rotar lite under bänklocket efter böcker eller ritpennor att sysselsätta sig med i väntan på att resten av klassen ska infinna sig.

Här på Granbergsskolan i utkanten av Bollnäs är det så kallad traditionell undervisning som gäller. Detta innebär: kateder, skolbänkar, böcker, vit tavla och fotokopior. Det går 26 elever i den sammanslagna 4-5:an som Ann-Marie Westh och Niklas Olsson är klassföreståndare för. De undervisar sina elever i alla ämnen, utom i slöjd och musik.

Hälsingegårdar med stora verandor och snickarglädje hör till Bollnäs stadsbild, men Granbergsskolan ser ut som något uppfört för en industri. Långsidor i gult tegel, kortsidor i ljusblå plåt.

450 elever går här från förskolan upp till nionde klass. Varje elev kostar mellan 33 300 och 35 700 kronor per läsår. Blandningen av elever är stor. Hit kommer barn från olika delar av kommunen, elever som har bättre och sämre förutsättningar, av olika etnisk bakgrund och med varierande studievana. Lärarna framhäver trygghet och kontinuitet som skolans styrkor.

För några år sedan startade två nya friskolor i kommunen, vilket innebar att några små byskolor lades ned. Förra året fick Granbergsskolan utan större förberedelser ta emot högstadieeleverna från den nedlagda Gärdeskolan. I höst öppnar en ny friskola dit många elever väntas söka sig. Granbergsskolan planerar därför att dra in en eller två lärartjänster av de i dag totalt 38 anställda lärarna på skolan.
Granbergsskolan-3
Uppmärksam. Nicolai Takala Hjälmarsson och Nikolaos Westlin Lias i klass 4 på Granbergsskolan i Bollnäs lyssnar avslappnat men noggrant på klasslärarens morgonsamling.

Entreprenörsplugget

Södertälje kommun

Vittraskolan har långa köer och saknar klasser.

Gränslöst lärande, heter det på Vittraskolan i Östertälje. Trots att den ligger i en av Sveriges friskoletätaste kommuner är kön för att få plats lång. Här går 420 elever från nio kommuner och av 21 olika nationaliteter. Skolpengen varierar mellan 57 600 kronor och 91 200 per år och elev.

Till det yttre liknar skolan en gammal folkskola i rött trä med flaggstång på gården och grusgång upp till entrén, men invändigt är det modern design. I stället för klassrum och stängda dörrar är det bokhyllor, tygsoffor, färgglada skynken eller transparenta väggar som delar av olika ytor.

Här finns inga klasser. Barnen är indelade i det man kallar ansvarsgrupper med årskurserna 3–5 eller 6–9.

I varje grupp ingår 22 elever med en ansvarig lärare, den så kallade ansvarspedagogen. Varje morgon samlas eleverna i ansvarsgruppen tillsammans med sin ansvarspedagog. Därefter delar de upp sig i ämnesgrupper med särskilda ämnespedagoger. Totalt finns 30 pedagoger och 4 assistenter på skolan. Veckans planering står skriven i Vittraboken, den kalender där varje elev tillsammans med lärare planerar och utvärderar sin individuella utveckling. I stället för läxor får eleven frihet och ansvar att själv disponera tiden till det den behöver göra för att nå sina uppsatta mål. I frånvaron av klassrum och skolbänkar sker skolarbetet lite överallt i lokalerna. Man sitter i soffor, på mattor eller vid något av de utspridda borden. Mycket av Vittras filosofi känns igen från näringslivet. Mentorskap präglar pedagogernas roll och undervisningen kännetecknas av samhällsanknytning, där individen står som given utgångspunkt och personlig utveckling som ledstjärna.
Vittraskolan-4
Individuellt. Eleverna följer sin individuella plan för inlärning. Anna-Maria Eleftherakis får hjälp av läraren Malin Kallio.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera