Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Från vänster: Jonas Sjöstedt, Rossana Dinamarca, Ulla Andersson och Hans Linde.

Inrikes

Vänsterns vägval

En industrikramare, en klimataktivist, ­en välfärdsfeminist eller en organisationskonsult. Vem kan ta vänstern ut ur skuggan?

Vill ha tydlig klimatprofil

Jonas Sjöstedt. 46 år från Umeå. Riksdagsledamot sedan 2010. Vänsterpartiets representant i EU-parlamentet 1995–2006.

Jonas Sjöstedt är den som skiljer sig mest från de övriga partiledarkandidaterna – han är också den enda som inte sitter i den nuvarande parti­styrelsen. Han lyfter upp frågor som det varit ganska tyst om inom vänsterpartiet.

Hjärtefrågor
Mest fokus läggs på klimatet som han tycker hör ihop med traditionella socialistiska värderingar som rättvisa och jämlikhet. Han har bland annat debatterat emot att Sverige ska sälja överblivna utsläpps­rätter, att det bör inrättas en klimatministerpost och en kilometerskatt på långtradartransporter.

Sjöstedt talar också mycket om ekonomi och finansmarknaden som han anser bör förändras radikalt. Viss spekulation ska förbjudas, lokalt ägda banker ska uppmuntras och en Tobin-skatt införas.

Det röd-gröna samarbetet kritiserar han hårt. Han är tydlig med att han inte vill ha en plats i regeringen till varje pris och att partiet måste profilera sig självständigt gentemot socialdemokraterna.

Konkreta förslag

• Vill förbjuda vinstdrivande vårdföretag.

• Anser att privatisering förstört skolan och vill begränsa antalet friskolor.

Tänkbara hinder på vägen
Det som främst talar emot Sjöstedt är att han är en vit, medelålders man. Men han är också, kanske just därför, den starkaste förespråkaren för ett delat ledarskap där åtminstone en kvinna ska inneha posten. Han är annars den som minst tydligt lyft fram feministiska frågor.

Vill stötta industrin

Rossana Dinamarca. 37 år från Trollhättan. Vice ordförande sedan 2011. Ledamot i kulturutskottet 2002–2006, sedan 2010 ledamot i utbildningsutskottet. Ordinarie riksdagsledamot sedan 2002.

Rossana Dinamarca passar den ­ledarprofil som många vänsterpartister efterfrågar – hon är ung, kvinna och invandrare. Hon driver också själv frågan om ett generationsskifte hårt.

Hjärtefrågor
Dinamarca menar att industripolitiken måste vara tydligare styrd av politikerna. För att undvika en framtida Saab-kris måste politikerna underlätta för företagen med fungerande infrastruktur och riskkapital. Utbildning har tidigare varit en profilfråga, men här har hon hittills varit lite mer nedtonad. Hon är emot vinstdrivande friskolor och vill förstatliga skolan. Kraven på en betygs- och läxfri skola har hon däremot tonat ned.

I många frågor lyfter hon fram ett feministiskt perspektiv. De viktigaste åtgärderna är att förkorta arbetstiden och att individualisera föräldraförsäkringen. Det är därför hon är emot ett delat ledarskap. Hon menar att det är ett sätt att kvotera in en man i partiledarrollen som sedan skulle ta all uppmärksamhet.

Konkreta förslag
• Vill tydliggöra klimatsatsningen, satsa på utbyggd kollektivtrafik och mer forskning.

• Vill se hårdare styrd finansmarknad.

• Vill höja skatten för höginkomsttagare.

Tänkbara hinder på vägen
Hon framställs som Lars Ohlys favorit. Hon hade också en framstående roll i det röd-gröna samarbetet, något hon visserligen nu säger var ett misslyckande.

Fokuserar på kvinnorna

Ulla Andersson. 48 år från Gävle. Ekonomisk-politisk tales­person. Ledamot i miljö- och jordbruksutskottet 2006–2010 och finansutskottet sedan 2010. Riksdagsledamot sedan 2006.

Ulla Andersson har varit kommunalråd i Gävle och talar mycket om att hela landet ska leva. Hon hoppas få leda ett feministiskt parti som sätter kvinnors levnadsvillkor främst.

Hjärtefrågor
Genom att satsa på välfärden satsar man på kvinnorna. Hon vill se fler heltidstjänster inom omsorgen, bättre öppettider på förskolan och ökat inflytande för anställda inom hemtjänsten. ­Privatiseringarna inom den offentliga verksamheten ska stoppas och de ska inte få drivas med vinstintresse. En annan viktig fråga är en individualiserad föräldraförsäkring.

Hon tror att det krävs organisatoriska förändringar för att partiet ska växa. De lokala och nationella organisationerna ska samarbeta mer. På så sätt kan de lyssna till vanliga människor för att skapa en ­politik som ligger närmare dem.

Konkreta förslag
• Minska finansmarknadens inflytande genom uppstartslån för lokala, kooperativa banker.

• Bygga ut kollektivtrafiken och satsa på energisnåla bostader.

• Låta kommunerna avgöra om de vill ha friskolor eller ej.

Tänkbara hinder på vägen
Hon är del av den nuvarande politiken och det gamla röd-gröna samarbetet, och presenterar inte särskilt nydanande frågor.
Vänsterpartiet har försökt att bygga ett varumärke som välfärdsparti under flera år nu utan att riktigt lyckas, då kan det vara ett misstag att fortsätta fokusera på det.

Riktar sig till landsbygden

Hans Linde. 32 år från Göteborg. Utrikespolitisk tales­person. Ledamot i utrikesutskottet och krigsdelegationen sedan 2010. Riksdagsledamot sedan 2006.

Hans Linde är den av kandidaterna som pratar minst om sakfrågor och mest om organisatoriska problem inom partiet. Han vill leda ett ­modernt, »kaxigt« och framtids­inriktat parti.

Hjärtefrågor
Han vill se en större organisation med fler distrikt och medlemmar som kan vara ute och tala med människor.

Partiet ska rikta sig mot väljare på landsbygden och i förorterna, inte mitten­väljarna i Stockholms innerstad.

Tidigare har Linde mest engagerat sig i utrikespolitiken och bland annat argumenterat för att svenska soldater ska lämna Afghanistan och att Israel ska bojkottas. Han drev fram beslutet att rösta för en svensk insats i Libyen, vilket var kontroversiellt i vissa vänsterpartistiska läger.

Hans Linde lyfter upp feminismen som en viktig fråga och är för en individualiserad föräldraförsäkring.

Konkreta förslag
• Vill att klimatfrågan ska kopplas tydligare till behovet av minskade globala klyftor.

• Vill ha starkare kontroll av finansmarknaden och införa internationella kapitalskatter.

• Vill ha färre friskolor, men är emot att förstatliga skolan.

Tänkbara hinder på vägen
Det kan ses som negativt att han sitter i den nu­varande partistyrelsen och har varit delaktig i den gamla politiken.
Han har också sagt att han tycker det är bra att samarbeta med social­demokraterna i vissa frågor.

Fakta | Val i januari

Den nya partiledaren väljs under Vänsterpartiets kongress som hålls i Uppsala den 5–8 januari. Valberedningen presenterar sitt förslag i början av december.

Inom partiet diskuteras om man ska införa delat ledarskap, ungefär som Miljöpartiets två språkrör, och även det kommer att bestämmas vid kongressen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera