Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

1. Radiatori 2. Gnocchi 3. Farfalle 4. Strozzapreti 5. Ruote 6. Spaghetti 7. Radiatore

Livsstil

Italiensk inflation i matbutiken

Antalet pastasorter har ­exploderat de sista tio åren. Middagsvalet har blivit en hel vetenskap

Strozzapreti, fettuccine, radiatori, maniche och pappardelle. Den som vandrar längs pastahyllorna i den lokala Ica-butiken börjar lätt nynna på en gammal schlagerlåt av Lasse Holm. Mångfalden av pastasorter har blivit större än någonsin och likt en amerikansk konsument tvingas välja på en myriad av olika mjölkpaket måste svenskarna nu ta ställning till om man före­drar sitt durum skruvat eller snurrat.

Onödigt? Det är väl bara olika varianter på samma sak? Mjöl, ägg och vatten format som en fjäril eller ett långt band?

Inte alls, menar Britta Ossler på före­taget Hvenpasta i Skåne.

– Många resonerar ju som att det är samma deg och det inte är någon skillnad. Men de olika sorterna har ju till exempel olika såsupptagningsförmåga. Det som är roligt med pasta är just att det är så variationsrikt med enkla medel.

Redan 1986 påbörjade Britta Ossler och hennes man ett försök som än i dag är Sveriges enda exempel på kommersiell odling av vete till pasta. På Ven förmådde hon bönderna att börja odla durumvete. Det är en hårdare vetetyp än det vanliga svenska vetet och är nödvändigt för att göra pasta.

– Det har ett starkare protein, så det håller ihop bättre och pastan får en glattare yta.

På 1980-talet var svenskarna inte så intresserade av den Öresundsodlade pastan, men i Danmark fick gourmeterna i Köpenhamn snabbt upp ögonen. De köpte upp allt som Venbönderna kunde odla och som mest stod 45 tunnland i pastans tjänst.

Sedan Britta Ossler startade sin verksamhet har svenskarna skiftat ut den av Esaias Tegnér så omhuldade potatisen – till förmån för pasta. Men vårt importberoende är totalt. Det finns ingen spannmålsgröda som är så känslig för vädret som det gula durumvetet och i stort sett all pasta som äts i Sverige har sitt ursprung i fält utanför landet. Från Italien, men även från fält i Nordamerika och andra europeiska länder.

Fakta | Vanliga pastasorter

Pastautbudet i en ­vanlig matbutik 2011.
•Spaghetti Integrale
•Bavette
•Bucatini
•Capellini
•Spaghetti
•Mafaldine
•Farfalle Integrale
•Fusilli Integrale
•Pennette Rigate
•Integrale
•Farfalle
•Fusilli
•Girandole
•Gnocchi
•Penne Rigate
•Rigatoni
•Sedani Rigati
•Tortiglioni
•Mezze Penne Tricolore
•Cannelloni
•Lasagne
•Lasagne con Spinaci
•Pappardelle all’Uovo
•Tagliatelle all’Uovo
•Tagliatelle con spinaci
•Risoni
•Strozzapreti
•Radiatori
•Maniche

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera