Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Livsstil

Vår dagliga dopning

Godishets, telefontumme eller dataspelsberoende. Allt styrs av dopamin, hjärnans egen belöningssubstans.

Vi frossar. Socker, fett och alkohol, World of Warcraft hela natten, tusen vänner på Facebook och krogstandard i köket trots att vi mest kokar makaroner.

Det finns många drivkrafter bakom konsumismen. Reklamen får oss att köpa, en tillväxtorienterad politik intalar oss att shopping är en god gärning, en sekulariserad världsbild får oss att söka mening i konsumtion. Men vi vore inte lika mottagliga för marknadsföringen om det inte vore för rännilarna av dopamin som sipprar mellan våra nervceller.

Signalsubstansen dopamin är det viktigaste drivmedlet i hjärnans belöningssystem. Den vetenskapliga processen är denna: Systemets startceller i mitthjärnan skickar elektriska nervimpulser till accumbenskärnan – lustcentrum – i pannloben. Där frigörs dopamin från nervcellernas slutförgreningar och förs via synapserna, de små tomrummen mellan cellerna, vidare till nästa nervcell – och nästa och nästa. Så förverkligas lustupplevelsen som kan variera från lugn harmoni till vild eufori.

Det som utlöser dopaminutsöndringen är ofta ett sinnesintryck. Det kan vara smaken av vin, doften av grillat kött eller känslan av den älskades kyss på halsen. Men det kan också vara en uppdatering på Facebook, en strid i World of Warcraft eller ännu en ny top från H&M. Eller en lina kokain.

– Dopaminet är startkicken i alla dessa fall. Det är en skillnad i grad och kvalitet mellan olika lustupplevelser, men i grunden är det samma signaler, säger Jörgen Malmquist, medicinskribent och specialistläkare i internmedicin.

Dopamin processar inte ensamt de positiva sinnesintrycken, berättar han, utan samspelar med hjärnans limbiska system, där alla signaler utvärderas utifrån deras betydelse för överlevnaden. Psykologerna talar om betingning, att starka positiva upplevelser fäster starkt i minnet. Dopaminet förstärker betingningen eftersom det är kemiskt beroendeframkallande. Vi vill bara ha mer.

Beroendet tar sig skilda uttryck. När vi är förälskade gör lockelsen i den älskades blick oss trogna, när vi är shoppingberoende kan vi ha 99 par skor i garderoben och ändå köpa det hundrade, när vi spelar WoW skippar vi nattsömnen. Vid det laget har beroendet ofta slagit över i ett missbruk som får konsekvenser för ekonomi, familjeliv, hälsa och studier eller yrkesliv.

Dopaminet regerar oss, och om flödet stryps får vi abstinensbesvär. I konsumtionssamhällets vardag är besvären mildare än den frossa och ångest som amfetamin- eller kokainmissbruk kan framkalla, men de är fullt märkbara. Äter hustrun upp chipsen medan du svarar i telefonen blir du tvungen att öppna en påse jordnötter för att hålla humöret uppe.

Abstinensen kan också ta sig aggressiva uttryck, berättar Sven Rollenhagen, specialist på dataspelsberoende. Det kan hända att en ung man vars dator inte fungerar slår sönder den eller inredningen hemma. Han kan också hamna i ett depressionsliknande, apatiskt tillstånd och få somatiska symptom som magont eller huvudvärk.

Att slinka ur konsumtionskulturen i västvärlden är närmast omöjligt; här är vi alla som alkoholister instängda på livstid i en Systembolagsbutik. I stället måste vi lära oss att hantera alla lockande och pockande intryck. Behandling av spelmissbruk går till exempel ut på att spelarna får lära sig att ersätta multiplayerspel online, som WoW, med singelplayerspel som Skyrim där de slipper det sociala trycket att alltid fortsätta.

– Det kan jämföras med matmissbruk. Man kan inte avstå från mat utan man måste hitta ett sätt att äta rätt. Hitta det som ger en viss påverkan, men mildare. Som när en heroinmissbrukare får Subutex, säger Sven Rollenhagen.

Tidigare var det nästan bara anhöriga som hörde av sig till honom, men numera är det i närmare en tredjedel av fallen missbrukarna själva som tar kontakt. Acceptansen har också ökat för att söka hjälp för beroende av till exempel socker, sex, porr och internet. För Facebookmissbrukare finns sedan en tid Face Anonymous, en hemsida där man kan få hjälp med sitt beroende av den sociala nätverkssajten.

Även Sven Rollenhagen har kontaktats av personer som är beroende av Facebook. Han menar att det inte är ett lika allvarligt problem, eftersom de flesta har Facebook i sin smarta mobil och därför kan sköta familj och jobb parallellt med missbruket. Är det inte tvärtom, kan man undra, att problemet blir större när man aldrig kan komma undan det? Möjligtvis, funderar Sven Rollenhagen och relaterar en scen han bevittnat tidigare samma dag på vårdcentralen: Far och son satt i väntrummet, pappan med en laptop och pojken med en Iphone. När doktorn ropade upp pappan lastade han över datorn i sonens knä utan att ord.

– De hade ingen kontakt med varandra, säger Sven Rollenhagen.

Kanske kunde pappan få en medicin som reglerar dopaminflödet utskriven av doktorn? Knappast, sådana mediciner används ännu bara för behandling av psykoser som schizofreni och vissa neuropsykiatriska diagnoser som adhd. Men säkerligen är läkemedelsbolagen där och nosar. Det finns stora vinster att göra på mediciner som skulle tygla vår lust att förlusta oss. Vinster som skulle ge läkemedelsbolagens aktieägare dopaminpåslag i stor skala.

Men är överkonsumtion bara biokemi? Läkarvetenskapen menar det, precis som man menar att alla känslor i grunden är ett samspel mellan molekyler. Men det finns också kritiker – främst psykologer och samhällsvetare – som menar att den biokemiska förklaringsmodellen riskerar att reducera människan till ett system av kolvar i ett laboratorium. Miljö- och ledarskapskonsulten Jackie Bergman hänvisar till den amerikanska psykologen Abraham Maslows behovstrappa som beskriver hur vi prioriterar olika behov.

– Jag ser inte människor som kemiska processer, den människobilden är otillräcklig, säger Jackie Bergman. Vi har i grunden två drivkrafter, nyfikenhet och skam, och strävar efter att tillfredsställa grundläggande behov. När vi inte finner meningsfullhet i annat kan vi bedöva vår längtan med kickar som alkohol och konsumtion. I grunden handlar det om att vi söker svar på den existentiella frågan »vem är jag?«.

Så bilden är inte svartvit. Även om människans känsloliv, och vårt behov av snabba kickar, är rent biokemiskt så ingår det i civilisationens och mänsklighetens utveckling att bemästra de destruktiva delarna av känslolivet och odla de konstruktiva. Man skulle rent av kunna säga att självbehärskning är kärnan i den utvecklingen.

 

Fakta | Ämnet som gör oss beroende

•Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm och koncentration.
•En rad patologiska tillstånd och sjukdomar kopplas till dopamin – såsom Parkinsons sjukdom, affektiva och psykotiska tillstånd, drogberoende.
•Upptäkten av dopamin som en signalsubstans gjordes av den svenska Nobelpristagaren Arvid Carlsson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera