»Ingen stöttar en, man måste rädda sig själv«

Text:

Foto: Scanpix

Du är tillbaka på scen i pjäsen »Tåla mod« efter att länge arbetat med film. Hur känns det?

– Jag är mest exalterad, därefter nervös. Till sist stolt och tacksam. Det känns som en arbetsseger att få göra något som är pur kärlek till konsten. Det är underbart att jag får utöva alla mina konstformer på scen.

Pjäsen bygger på en monolog. Hur är det att stå ensam på scen?

– Det är en väldigt lång text jag ska lära mig. Jag har bara gjort en monolog tidigare i mitt liv på en scen i London. Den var 20 minuter lång och jag trodde att jag skulle dö. Det finns ingen som stöttar en, man måste rädda sig själv. Men efteråt kände jag mig som en riktig hjältinna. Vi får se hur det går den här gången då monologen är över en timme lång.

Lena Endre gör regidebut med pjäsen, hur är hon som regissör?

– Hon är helt strålande. Hon är stenhård, effektiv och kärleksfull. När vi jobbar så jobbar vi hårt, sedan sätter vi oss tillsammans på kvällen och skrattar åt alltihop.

Pjäsen är baserad på din bok »Tåla mod« från 2006. Vad handlar den om?

– Boken och pjäsen är väldigt olika. Boken är fylld av barndomsminnen, tankegångar och spyor från livet. Pjäsen handlar om en konstnärinna som har vernissage i morgon. Hon kommer på att hon har glömt att måla en tavla, den sista pusselbiten. Åskådarna får följa henne genom natten, hur hon känner att tiden faller över henne, in i henne och ut ur henne.

Vad har du för drömmar kvar?

– Jag lever alltid för det jag för tillfället håller på med. Just nu är pjäsen det jag allra helst vill göra. Det ultimata vore att slippa att göra saker enbart för pengar. Jag har blivit tillfrågad att skriva ett filmmanus av min debutroman »Nödvändighet«. Jag tycker det är en fantastisk idé, jag tror det skulle kunna bli en väldigt bra film.

Pjäsen »Tåla mod« har premiär på Dramaten den 8 mars. Musiken till föreställningen har skrivits av Amanda Ooms sambo Joakim Thåström, samt Per Hägglund.