Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Utsatt ort. Husby, en stadsdel i nordvästra Stockholm och en del av Järvafältet, drabbades av bilbränder och skadegörelse under veckan.

Inrikes

Recept för ett upplopp

Rosengård, Backa, Gottsunda och så Husby. De våldsamma protesterna följer ett tydligt mönster.

Han kavlade upp byxbenet och visade ett plommonformat blåmärke på ankeln.

– Det här gör polisen mot oss. Varje dag är de här och visiterar oss utan anledning.

Den unge mannen ville inte säga sitt namn. Inte heller ville han bli filmad av journalisterna som hade flockats runt honom vid tunnelbaneuppgången i Husby centrum i tisdags. Han var arg, ville att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle komma till Husby. Så han förstår hur folk har det.

Men det gjorde inte statsministern. I stället höll han några timmar senare presskonferens i centrala Stockholm. Sa att våldet inte är okej. Att det inte finns några ursäkter att kasta sten mot polisen och bränna upp bilar. Lagen är lika för alla.

Det hela startade vid tiotiden i söndags kväll, då polisen fick larm om att ungdomar kastat sten mot tunnelbanan. När den första patrullen kom på plats möttes de av en helt annan syn. Bilar stod i brand och så småningom började ungdomar kasta sten mot polisen. Vid tvåtiden kom larm om en brand i ett garage och över femtio hyresgäster evakuerades. Framåt morgonen lugnade sig läget. Men så tog upploppen ny fart under tisdagskvällen. Några ungdomar kastade sten mot räddningstjänsten som försökte släcka de brinnande bilarna. Andra stal brandslangar. Under natten till onsdagen brann det inte bara i Husby – upploppen hade spridit sig till andra förorter som Rinkeby, Skarpnäck, Norsborg, Tensta och Jakobsberg.

Sammanlagt har elva poliser skadats och på en film som cirkulerar på internet syns en ensam polis bli överfallen av sex personer.

Samtidigt har flera ungdomar berättat hur de bemötts av övervåld från polisen. Fått sparkar och slag, blivit kallade apa och neger.

Polisen anklagar ungdomarna. Ungdomarna anklagar polisen.

I debatten anser ena sidan att våldet inte är acceptabelt och att polisen bara gör sitt jobb. På andra sidan står de som menar att polisens agerande är själva grogrunden till våldsamheterna. Förortsorganisationen Megafonen, till exempel, beskriver upploppen som »det enda sättet att uttrycka frustration när andra demokratiska vägar är stängda«.

Händelserna i Husby och debatten kring varför det sker är inget nytt. På flera håll – både i Stockholm och i andra delar av landet – har upplopp ägt rum genom åren. Mest uppmärksammade blev kravallerna i stadsdelen Rosengård i Malmö under 2008–2009. Ett annat exempel är bilbränderna i Backa i Göteborg 2011. Och på många sätt liknar de här händelserna varandra.

Först och främst är fenomenet begränsat till segregerade områden där arbetslösheten är hög och skolresultaten svaga.

– Många av de här killarna är pessimistiska över sin framtid och känner sig utsatta, säger Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola.

Tillsammans med tre forskare har han sammanställt rapporten »Det är inte stenarna som gör ont – röster från Herrgården, Rosengård. Om konflikter och erkännande« där man intervjuat ungdomar och boende i Rosengård samt polis och räddningstjänsten om kravallerna.

Upploppen sker emellertid inte i alla segregerade områden, vilket betyder att andra omständigheter krävs för att konflikten ska uppstå.

Vanligtvis föregås upploppen av att det under längre tid funnits en spänning mellan polisen och ungdomar i området som leder fram till det som brukar kallas den tändande gnistan. I Husby har många – bland annat förortsorganisationen Megafonen – pekat ut dödsskjutningen av en 69-årig man förra veckan som startskottet. Kravallerna i Rosengård bröt i sin tur ut efter att polisen utrymt den ockuperade så kallade källarmoskén. I Göteborg spekulerades det om att en olycka mellan en polisbil och en motorcyklist som jagades för inbrott satte i gång oroligheterna i Backa.

– Det finns ofta en utlösande händelse där många menar att polisen har använt övervåld eller agerat felaktigt på något sätt. Ilskan mot polisen är redan stor och till slut brister det helt enkelt, säger Susanne Liljeholm Hansson, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet som intervjuat 130 ungdomar i Göteborgs förorter med fokus på bilbränderna i Backa.

Men långt ifrån alla som oroar sig över sin framtid och känner misstro mot polisen tar till våld. Det är en mycket liten del av befolkningen i en stadsdel eller förort som deltar i upploppen. I Husby har polisen pratat om ett sextiotal unga killar som kastat stenar och bränt upp bilar. Under kravallerna i Rosengård räknade polisen ut att det totalt handlade om drygt 200 personer som deltog i upploppen.

– Många av dem som är på ute på gatorna är bara nyfikna åskådare, säger Per-Olof Hallin.

De personer, i princip bara unga killar, som tar till våld mot polisen och omgivningen har gett olika motiv till varför de agerat som de gjort. Den vanligaste förklaringen är just ilska mot polisen. Håkan Thörn är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han förklarar att eftersom välfärdsstaten dragit sig tillbaka i dessa områden blir det i stället polisen som representerar staten och den offentliga sektorn. I ett område där många går arbetslösa och inte har något att göra, möter man polisen i olika sammanhang. Då uppstår det lätt en spänning mellan parterna och många ungdomar tar ut ilskan över samhället mot polisen. Håkan Thörn berättar att det exempelvis fanns femtio fältassistenter i förorten Angered i Göteborg 1980, i dag finns bara ett par stycken. I stället har antalet polisen ökat och de har fått ta över det sociala arbetet, något som de inte är utbildade för.

Dagen efter. Husbyborna tog starkt avstånd från upprorsmakarnas bilbränder och skadegörelse.

– Men det betyder inte att förortsproblemen har ändrat karaktär. Det tyder snarare på att myndigheterna angriper problemen på annat sätt. Det som förr var en social fråga framstår i dag som en ordningsfråga och ett polisiärt problem.

Susanne Liljeholm Hansson förklarar att när situationen blir så tillspetsad som den är i Husby, tenderar människor att dra sig in mot den egna gruppen.

– Ungdomarna och polisen ser på situationen på fullständigt olika sätt och man skärper de egna argumenten i stället för att lyssna på vad den andra säger.

Många beskriver hur polisen agerat aggressivt och en del berättar om hur de bemötts av slag och sparkar.

– Vad som egentligen har hänt är jättesvårt att reda ut. Många kan uppfatta att det blivit kränkta och illa behandlade. Detta berättar man för sina kompisar, vilket ytterligare spär på hatet mot polisen, säger Per-Olof Hallin.

Men upploppen handlar också om spänning. De ungdomar som Per-Olof Hallin har pratat med berättar att man triggar varandra och den som vågar gå längst får högre status i kompisgänget.

Dessutom spelar media en viktig roll. Det uppstår en medievåldsspiral där ungdomarna läser och ser det som rapporteras och får på så vis bekräftelse för sina handlingar av kompisar och allmänheten – även om media framställer deras agerande som negativt.

– De blir för en gångs skull synliggjorda, vilket motiverar många att fortsätta med att kasta sten mot polisen och sätta eld på bilar, säger Hallin.

Rapportering får ofta effekten att upploppen också sprider sig till andra områden. När media skrev om bilbränder i Backa, började ungdomar i andra förorter i Göteborg sätta eld på bilar. Och kvällen efter de första upploppen i Husby, brann det plötsligt bilar i andra förorter.

Så hur ska man då stävja oroligheterna?

Polisen har en nyckelroll eftersom det till sist är polisen som konfronteras med ungdomarna. Därför är det viktigt att vinna ungdomarnas förtroende. Bengt Hersler är närpolischef i Rosengård och förklarar att de arbetar intensivt med att samma poliser jobbar i området och att dessa ska lära känna ungdomarna genom att besöka skolor och vistats där unga träffas. Dessutom avväger man alltid resurserna innan man går in på ett område.

– Skulle det bli så oroligt att man inte kan hantera situationen, först då sätter man vi in externa poliser.

I det långa perspektivet ser Per-Olof Hallin emellertid bara en lösning.

– Man måste långsiktigt och tålmodigt arbeta för att förbättra människors levnadssituation i dessa områden. Det är många som inte går färdigt skolan eller går arbetslösa. Upploppen sker inte i områden där människor har det bättre ställt.

Bakgrund | Mönstret går igen

Rosengård, Malmö

I flera omgångar har oroligheter blossat upp i stadsdelen Rosengård. Mest uppmärksammade blev emellertid kravallerna 2008-2009. Flera bränder anlades och brandkåren utsattes för stenkastning.

Gottsunda, Uppsala

I samband med en ökad polisiär närvaro i stadsdelen Gottsunda 2009 blev stämningen mellan unga och polis alltmer spänd. I slutet av augusti bröt oroligheterna ut och under hösten attackerades polisen vid flera tillfällen och ett hundratal bilar sattes i brand.

Backa, Göteborg

Under 2009 och 2011 utbryter en våg av bränder och stenkastning. Oroligheterna sprider sig även till andra förorter och stadsdelar.

Fittja, Stockholm

I oktober 2009 drabbades förorten Fittja av bland annat anlagda bränder, skadegörelse och stenkastning mot polisen.

Rinkeby, Stockholm

I juni 2010 skakas Rinkeby av våldsamma upplopp. Bland annat sattes Rinkebyakademien i brand och ett 50-tal ungdomar kastade sten mot polisen.

Lindängen, Malmö

I april 2011 inträffade ett 20-tal händelser i stadsdelen Lindängen med både skadegörelse och bränder. Det lokala biblioteket sattes i brand och räddningstjänsten blev utsatta för stenkastning.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera