På uppgång. Volvo Lastvagnar hör till de företag som nyanställt.

Ekonomi

Uppgång med förhinder

För första gången på länge är det ganska bra att det är Europa som styr svensk industri.

Det är inte bara soldyrkare som haft en bra sommar. Under de senaste två månaderna har Stockholmsbörsen stigit med mer än 10 procent och positiva signaler syns på flera håll i svensk ekonomi. I städer som Umeå, Oskarshamn, Luleå, Västerås och Göteborg är man glad för nyanställningar av företag som Volvo, Bombardier, Plastal och Autoliv. Statistiska centralbyrån rapporterar att industriproduktionen i juni översteg förväntningarna och bankernas analytiker har långsamt börjat skruva upp vinstprognoserna.

Vad som har hänt under sommaren är att läget i Europa har börjat ljusna. I förra veckan berättade Eurostat att euroländerna var ute ur recessionen – sex kvartal efter att de gick in i den. Och räntorna i flera krisländer har kommit ner betydligt.

– Det här visar att läget i Europa är viktigare än vad många, inklusive jag, har trott. Vi vill ju gärna tro att svensk industri är global, men den är fortfarande väldigt europeisk, säger Peter Malmqvist, oberoende finansanalytiker, och fortsätter:

– Framför allt Spanien och Italien har fått upp näsan över vattnet. För ett år sedan var de tjugo meter under ytan.

Förändringen består inte i att spanska konsumenter helt plötsligt har börjat tokshoppa svenska produkter, utan snarare att lugnet sprider sig till de större europeiska länderna, vars ekonomier i sin tur får ett uppsving.

Beroende lite på hur man ser det går USA också bra. New York-börsen har varit uppe på sina högsta nivåer någonsin och uppgången på bostadsmarknaden verkar hålla i sig. Arbetslösheten i landet är nu nere på 7,4 procent. Det är betydligt lägre än i Sverige, men är ändå högt med historiska mått. En stor del av nedgången beror också på att folk lämnar arbetskraften.

Men paradoxalt nog kan den sjunkande amerikanska arbetslösheten också skapa nya problem. Om – eller när – arbetslösheten når ner på sju procent har Fed-chefen Ben Bernanke flaggat för att banken tänker sluta stimulera ekonomin genom att köpa obligationer i lika stor omfattning. Det var i augusti 2010, för exakt tre år sedan, som Bernanke steg fram och sa att banken kunde tänka sig att trycka mer pengar för att stimulera ekonomin – så kallad »quantitative easing«.

Beskedet kickstartade ett långt börsrally och resten av världens börser hängde med. Men varje gång Ben Bernanke så mycket som viskat om att de enorma obligationsköpen kan dras ner har världens börser skakat av rädsla.

Det saknas inte orosmoln i Europa heller. Kostnaden för att försäkra europeiska bankobligationer är hög, vilket är ett tecken på att kontinentens banker inte är i gott skick. De senaste veckorna har det också börjat talas mycket om Europeiska centralbankens kvalitetskontroll – dess så kallade »asset quality review« – av 140 systemviktiga banker.

Ur all den information som världsekonomin spottar ur sig verkar i alla fall de svenska hushållen ha format sin uppfattning: krisen är över. Den konfidensindikator som Konjunkturinstitutet publicerar har stigit hela sommaren och visar på en väldigt hög nivå för hushållens framtidstro.

Är det för tidigt att prata om en vändning? Det har i alla fall inte gått snabbt. Återhämtningen har på många håll i världen tagit betydligt längre tid än någon annan sedan 1930-talet. Men så har amerikanerna också fått arbeta ner ett ordentligt berg av privatskulder och europeiska stater har gått igenom ett stålbad.

– Det har varit en väldigt lång period när vi levt med en omvärld i kris. Det har egentligen pågått sedan 2007, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

Han tillhör de mer positiva siarna av världsekonomins öde. Med ett Kina som mjuklandar och ett svårtytt Japan är det framför allt Europa och USA som är avgörande framöver. Och om det fortsätter att se ljust ut i västvärlden får svenskarna snart vänja sig vid en annan ekonomisk verklighet.

– Vi har ju haft väldigt låga räntor under väldigt lång tid. Jag ser framför mig betydligt högre nivåer.

Europas problem har på många sätt eldat på Sveriges skuldfest. Sedan krisen började har hushållens privatskulder bara fortsatt att öka.

Om kontinenten äntligen tar sig ur sina problem kan mycket förändras. Det kan bli en obehaglig ny verklighet för många svenskar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera