Rädslan för Ryssland. Demonstranter utanför ambassaden i Riga protesterar mot den ryska invasionen av Krim.

Utrikes

Explosivt tillstånd

Rysslands intåg i Ukraina riskerar att väcka konflikten om den ryska minoriteten i Lettland.

Den lettiska presidenten Andris Berzins skrädde inte orden. 

»En grov kränkning av internationell rätt«, kallade han det.

Bakom uttalandet om Rysslands intåg i Ukraina stod såväl premiär- och utrikesministern som parlamentets talman.

Lettland var också ett av länderna som kvickt sammankallade alla Nato-medlemmar i söndags. Någon dag senare föreslog försvarsminister Raimonds Vejonis en hastig höjning av landets försvarsbudget.

Det är inte konstigt att Lettland reagerar starkt. Av landets två miljoner invånare är 550 000 av rysk härkomst. Den ryska befolkningen ökade rejält under Sovjets ockupation, från 10 procent av befolkningen år 1935 till 34 procent i slutet av åttiotalet. I dag utgör de 26 procent.

Ända sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har det här funnits en konflikt mellan den lettiska majoriteten och den lettlandsryska befolkningen.

De som kallar sig letter härstammar från baltiska stammar som kurerna, semgallerna och lettgallerna samt de finsk-ugriska liverna. Efter självständigheten har de som fick makten varit mån om att återskapa sitt kulturella arv och skydda sig mot ryskt inflytande. För att automatiskt beviljas medborgarskap vid självständigheten krävdes därför att man själv eller ens förfäder varit lettländska medborgare före år 1940. De ryssar som flyttade till landet under Sovjets ockupation sågs som inkräktare.

Efter 1991 har det skett en uppdelning av lettlandsryssarna. En majoritet av dem har allteftersom fått medborgarskap och integrerats i samhället. I Riga är 40 procent av rysk härkomst.

Men kvar finns samtidigt 300 000 invånare i Lettland som betecknas som icke-medborgare. De allra flesta har rysk bakgrund. Men där finns också en del av de ukrainare och vitryssar som flyttade till Lettland under Sovjettiden.

De lettlandsryssar som inte är medborgare hamnar utanför samhället på flera sätt. De får inte rösta i val och förvägras vissa arbeten i offentlig sektor. Frilansjournalisten Börge Nilsson har följt frågan om de ryska minoriteterna i Baltikum i snart 15 år och berättar om en stor bitterhet bland Lettlands ryssar.

– Många av dem är födda i Riga eller Daugavpils och känner inte att de har något ansvar för vad Sovjet gjorde mot Lettland. Ändå drabbas de av lettisk chauvinism och avståndstagande bara för att de har ryskt påbrå.

Den politiska makten är koncentrerad hos letterna. Efter självständigheten har alla regeringspartier haft någon form av lettisk profil. I parlamentsvalet 2011 blev visserligen minoritetsvänliga Harmonicentern enskilt största parti, men bjöds aldrig in till att bilda regering. I stället valde de andra och tredje största partierna att hämta stöd från högerextrema Nationella alliansen, som nu förfogar över både justitie- och kulturministerposten.

Partiet står för en nationalism lik den som nu ställs mot Ukrainas ryska befolkning. Nationella alliansen vill begränsa möjligheterna att bli lettländsk medborgare och göra lettiska till enda undervisningsspråk i grundskolan.

Risken är nu överhängande att nationalistiska krafter kommer att använda sig av Rysslands intrång i Ukraina som förevändning för att trycka till den lettlandsryska minoriteten. Det skulle lätt kunna få militanta ryska krafter i Lettland att reagera, säger Börge Nilsson.

– Det här är en giftig fråga som lätt kan bli elakartad genom provokationer från båda håll.

Hanna Smith, forskare på Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, säger att krisen i Ukraina gett Baltikums nationalistiska rörelser vatten på sin kvarn.

– Rysslands beteende ger legitimitet åt sådana som Nationella alliansen och stärker misstänksamheten mot den ryska minoriteten i Lettland.

Trots konfliktytorna i politiken har folkflertalet haft en i grunden välvillig inställning till landets ryska minoritet. Men försoning är en skör process. Rysslands agerande i Ukraina har gjort situationen mer osäker.

Fakta | Lettlands befolkning

Etniskt ursprung

61 % letter

26 % ryssar

3,5 % vitryssar

2,3 % ukrainare

2,2 % polacker

Källa: CIA World Factbook 2013

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera