Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
piller Livsstil

Godhet på recept

Forskare försöker hitta den moraliska molekylen som kan göra oss till bättre människor – via ett piller.

Frågan om människan till sin natur är ond eller god har ältats av filosofer, forskare och författare genom alla tider. Miljö och ­moraliska uppfattningar påverkar människans beteende, men biologin påverkar hur grunden ser ut för vilka beteenden som är möjliga. Alltifrån berusning till hjärnskador och sinnesförändringar kan framkalla mindre önskvärda handlingar. Dessa biologiska processer intresserar förstås läkemedelstillverkare och har gjort att preparat som dämpar depressiva tillstånd och starka känsloyttringar blivit storsäljare. Prozac är det mest kända exemplet som minskar aggressivitet, paniksyndrom och depressioner.

Förebyggande åtgärder och medicinering ger störst effekter för den extrema gruppen, men är nog så viktiga eftersom det är blott en procent av befolkningen som står för 63 procent av alla våldsbrott, enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin.

Men det finns också forskare som menar att moralpiller kan krävas för att dagens människa ska kunna anpassa sig till den tid vi lever i. I boken »Unfit for the Future« argumenterar författarna Ingmar Persson, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, och Julian Savulescu, professor i praktisk etik vid Oxforduniversitetet, för att mänsklig moral har utvecklats för altruism och samarbete i små grupper. I dag står samhället inför utmaningar som kräver globalt samarbete om moraliskt svåra frågor om miljö, fattigdom, konflikter och folkhälsa. Det kräver en tillit som blir svårare ju mer ansiktslösa främlingarna blir. Därför skulle preparat som förbättrar vår förmåga att handla moraliskt kunna bli ett viktigt tillskott för samhället.

Karim Jebari forskar på KTH om hur vi bör förhålla oss till den snabba tekniska utvecklingen och frågar sig i en kommande artikel i tidskriften Neuroethics om det är en av medicinens uppgifter att försöka förbättra beteenden, känslor och läggningar. Beteendeförändring påminner om en klassisk betingning, eller om den frivilliga kemiska kastrering som erbjuds sexualförbrytare. Man behåller sin personlighet, men kan inte utföra vissa handlingar. Känsloförbättringar lägger till eller drar ifrån känslor och fungerar alltså som de preparat som finns för att minska aggressiviteten. Att förändra läggningen hos en person betyder att ge denne förmåga till empati eller känsla för rättvisa.

Karim Jebaris slutsats blir att det är en svår uppgift. I samhället accepterar vi moralisk påverkan genom utbildning och inlärning, men inte begränsningar i autonomin.

Faktum är att det redan i dag finns en substans som mer än någon annan pekas ut som den moraliska molekylen. Det handlar om hormonet oxytocin, som är vetenskapligt kopplat till tillit, empati och att vi bryr oss om andras välbefinnande.

– För trettio år sedan hade det kallats biologism att beskriva biologins påverkan på beteendet. Då sågs oxytocin som bara ett kvinnligt hormon, som påskyndar mödrars värkar under förlossningen och påverkar dem att bli lugna, följsamma och omtänksamma, säger Kerstin Uvnäs Moberg, expert på oxytocin och professor i fysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I dag vet forskarna att oxytocin är ett kraftigt belöningssystem, i såväl kvinnors som mäns kroppar. Det är ett hormon som kopplar ihop och sätter igång andra signalsubstanser som dopamin och serotonin. Oxytocin sänker pulsen och blodtrycket, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln och näringsupptagningen. Det bidrar till att nära och vänskapliga relationer stärks. Utsöndringen av oxytocin är som starkast vid förlossning, amning och sex men sker även vid beröring och goda ­sociala kontakter. Substansen frigörs också när vi äter och blir mätta, vilket är en viktig förklaring till varför många människor ägnar sig åt tröstätande.

Oxytocin går också att framställa på kemisk väg. Till alla hjärtans dag säljs konstgjort oxytocin som sprej, framför allt i USA. Oxytocin har naturligt en halveringstid på 20–30 minuter i kroppen. Men att tro att artificiellt oxytocin är lika bra som kroppens egna mirakelmedel är något som Kerstin Uvnäs Moberg varnar för. Hon menar att oxytocin på piller kan lägga halten i kroppen på en ständigt hög nivå och därigenom minska kroppens egen produktion. Därför förordar hon i stället aktiviteter som får kroppen att sätta i gång den egna produktionen.

Oxytocinets alla fördelar till trots så är det i pillerform inte det ultimata universal­medlet för att skapa godare och gladare människor. Kruxet är att det inte finns en kemisk spak i den mänskliga hjärnan som det bara är att dra i och på så vis få ett isolerat resultat. Att påverka mekanismerna som styr önskvärda beteenden ger inte alltid en allmän förbättring. Oxytocin gör det mer sannolikt att du litar på och samarbetar med andra i din grupp, men den närheten minskar samtidigt förmågan till medkänsla med dem som är utanför gruppen. Serotonin är en signalsubstans som minskar aggressiviteten, men den minskar också förmågan att reagera på orättvisor. Testosteron kan spela en roll för hur ­moraliska beslut fattas, men ökar aggressiviteten.

Jakten på det perfekta godhetspillret har bara börjat.

Fakta | Tre signalsubstanser som påverkar glädje och ångest

Oxytocin. Må-bra-hormon som skapar ökad tillit och känsla för omvårdnad och minskar aggressioner, ångest och stress.

Dopamin. Förekommer i system som reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm och koncentration. Parkinsons sjukdom, affektiva och psykotiska tillstånd och drogberoende är kopplade till dopamin.

Serotonin. Har till uppgift att balansera våra känslor. För låga halter kan leda till depressioner och målet för många antidepressiva medel som Prozac/Fontex, är att höja halterna.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera