Inget drag i avdraget

Text:

Foto: Magnus Glans/TT

Det var mycket som hamnade i snusets skugga när regeringen och oppositionspartierna presenterade sina budgetförslag. I skuggan av de höjda tobaksskatterna fanns bland annat en förändring som kommer att påverka hur miljontals svenskar utformar sitt sparande.

Från och med nästa år sänks avdragsrätten för privat pensionssparande från 1 000 kronor i månaden till 200 kronor. Från och med 2016 är planen att helt slopa avdragsrätten.

Vem som vinner riksdagsvalet i höst spelar ingen roll. Såväl allianspartierna som socialdemokraterna och miljöpartiet accepterar förändringarna.

Förra veckan kom – lite i tysthet – den första effekten. Pensionsjätten Folksam beslutade att från och med 1 maj i år stoppa nyförsäljningen av privata pensionsförsäkringar med löpande inbetalningar.

– Vår bedömning är att det här kommer att genomföras. Och då känner vi inte att det är rätt att fortsätta sälja produkten, säger Jens Henriksson, vd på Folksam.

Frågan är bara varför så många svenskar har valt att varje månad slussa pengar till pensionsföretagen. I flera år har privatekonomiska experter försökt förklara att det oftast är en dålig affär. Och kalkylen har bara blivit sämre för varje år.

Den som sparar 1 000 kronor i månaden i en privat pensionsförsäkring slipper visserligen att skatta för 12 000 kronor varje år. Problemet är att pengarna måste beskattas när de tas ut. Och sedan jobbskatte­avdragen infördes är det förmånligare att skatta på lön än på pension.

–  Jag tror inte att människor har fattat ett medvetet beslut. För de allra flesta är det bättre att skatta direkt, och sedan amortera på boendet eller spara på något annat sätt, säger Monica Petersson, pensions­expert på Pensionsmyndigheten.

Sedan januari 2012 finns dessutom en ny, skattegynnad sparform i Sverige. I så kallade investeringssparkonton kan vem som helst spara i aktier, fonder eller räntebärande papper utan att betala den vanliga avkastningsskatten på 30 procent. I stället betalar man en schablonskatt som följer statslåneräntan. För 2014 kommer schablonskatten bara att vara 0,627 procent.

Flera bedömare tror nu att försäkringsbolagen kommer att försöka få höginkomsttagare att »löneväxla« i stället. Det innebär att man avstår lön till förmån för högre tjänstepensionsinbetalningar. På så vis kan en anställd dra nytta av företagets avdragsrätt.

Men trots möjligheten att anpassa sig till de nya reglerna står det klart att reformen innebär en tydlig maktförskjutning – från försäkringsbolag till banker.

Det innebär andra risker för spararna. Ju mer pengar de har i bankerna, desto större villebråd blir de för deras försäljningsstrategier. Genom att exempelvis lova lägre boräntor kan bankerna styra sparkapitalet till fonder med höga avgifter, eller till egna, dyra pensionslösningar. Dessutom visar forskning att småsparare tenderar att »köpa sönder« sitt sparkapital genom att gå in och ut ur aktier och fonder vid fel tillfällen. Många utsätts också ovetande för höga transaktionskostnader. Den som sparar i ett pensionsföretag frestas inte att göra de misstagen – eftersom pengarna är låsta.

Förändringen i avdragsreglerna kan alltså ses som lite av en konsumentupplysningstjänst från politikerna; av de nästan två miljoner svenskar som pensionssparar privat är det många som borde ha slutat för längesedan.

Att det finns företag i finansbranschen som försöker lura av småspararna pengar kan däremot ingen statsbudget ändra på.