Flickorna som blev kvar

Text: Heidi Hakala

Foto: Sunday Alamba/tt

Kanske vet de inte vad som väntar dem. Att ett myggnät nu ska ge dem skydd i natten i stället för att ha tak över huvudet, att de övergett sina hem för att gå hungriga. Men rädslan gör att de flesta skulle välja likadant även om de visste. Sedan Boko Haram kidnappade 276 flickor den 14 april har antalet som flyr över gränsen till grannlandet Niger fördubblats från i snitt 500 till 1 000 per vecka. Åttio procent av dem är kvinnor och unga flickor. Och antalet väntas stiga, förutspår FN:s flyktingorgan UNHCR.
Efter att terrorgruppen Boko Haram slog till mot en skola i delstaten Borno i nordöstra Nigera har många familjer skickat sina fruar och döttrar över gränsen till Niger. De vill förebygga risken för kidnappning och undgå väpnade attacker, vilka blivit allt vanligare i området som försummats av landets ledning och därför blivit grogrund för rebellrörelser. FN uppskattar att sammanlagt över 100 000 flyktingar kan leva i Niger före årets slut, för att inte tala om flyktingarna i Kamerun och Tchad.

– Här råder en växande humanitär kris. Utan mer hjälp kommer kvinnor och flickor att tvingas prostituera sig eller svälta. Bristen på mat är stor och många sover bara insvepta i myggnät, men ingen vill återvända, säger Matias Meier, lands­direktör för International Rescue Committee, IRC, och stationerad i Niger.

Den barbariska kidnappningen av de ­nigerianska skolflickorna har fått hela världen att reagera. Kändisar som Michelle Obama, Sean Penn och Justin Timberlake har uttryckt sin sympati för flickorna i medierna. Matias Meier på IRC tror ändå att världens fördömanden av Boko ­Harams brutalitet kan ha en inverkan också i praktiken.

– Tack vare pressen från länder som USA, England och Frankrike tvingas ­regeringen i Nigeria för första gången vidta åtgärder mot de kidnappningar och det våld som redan under många års tid varit ett stort problem i landet, säger han.

Kidnappningen kan få en avgörande roll i det nigerianska presidentvalet 2015. Befolkningen har vänt sig inte bara mot Boko Haram, men också mot presidenten ­Goodluck Jonathan för hans valhänthet mot organisationen.

– Kidnappningen kan ses som en strategi för Boko Haram att måla in regeringen i ett hörn och uppvigla folket mot regimen inför valet, säger Gabriella Ingerstad som är analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Goodluck Jonathans regering har sedan länge kritiserats i de fattiga norra delarna av Nigeria. Nu har ändå nord och syd, kristna och muslimer, förenats i sin kritik mot kidnappningen och regeringens slapphänta reaktioner på den. Det här är en stor förändring. Fram till nu har regeringen inte tagit hänsyn till kritiken från de fattiga norra delarna, men när hela befolkningen reagerar får det en annan genomslagskraft än när problemet bara har drabbat de norra delarna.

På lördag står president François Hollande värd för ett möte med Nigeria och dess grannländer, vars fokus helt finns på Boko Haram, som vuxit och radikaliserats efter att ledaren Muhammad Yusuf dödades 2009. Det är viktigt att grannländerna går samman för att kontrollera gränsområdena, men problemen i Nigeria upphör inte även om flickorna skulle hittas. Den nigerianska regeringen har bemött Boko Haram med militära medel, men de bakomliggande orsakerna till att terrorgruppen bildades, såsom fattigdom och korruption, kan inte hanteras militärt, påpekar Gabriella Ingerstad.

Fakta | Boko Haram bakom en rad attacker

Den islamistiska sekten Boko Haram bildades 2002 med mål att införa en islamisk stat i Nigeria. Boko Haram betyder ungefär »västlig bildning är synd« på det lokala språket haussa. Rörelsen har genomfört attacker mot kyrkor och statliga institutioner sedan den började med våldsamma operationer 2009. 1 500 människor tros ha dött till följd av konflikten mellan Boko Haram och den nigerianska staten. USA hävdar att Boko Haram samarbetar med al-Qaida på Arabiska halvön medan de nigerianska myndigheterna framhåller rörelsens kopplingar till al-Qaida i islamiska Maghreb.

Källor: Amnesty och BBC/TT