Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

MRSA (Methicillin-Resistent Staphylococcus Aureus).

Inrikes

Nattarbete kan rädda liv

Lösningen på den globala farsoten med resistenta bakterier kan finnas i ett labb nära dig.

Slutligen satte också World Health Organization, WHO, ner foten. Och det var i de apokalyptiska ordalag många önskat sig. Mänskligheten kan vara på väg mot en postantibiotisk era där till synes harmlösa infektioner får ödesdigra konsekvenser och där kirurgiska ingrepp vi i dag tar för givna blir omöjliga att genomföra. Orsaken är de allt allvarligare konsekvenserna av bakterieresistens mot antibiotika. De senaste årens desperata rop på handling, liksom kommentarerna efter WHO-rapporten, har framför allt kretsat kring tre globala åtgärder: att stoppa överanvändningen, förbättra hygien- och sanitetsarbete i samhälle och på sjukhus samt satsa mer på utveckling av nya generationer effektiva läkemedel; den senaste viktiga gruppen antibiotika har nu trettio år på nacken.

Men Martin Sundqvist, överläkare vid klinisk mikrobiologi på universitetssjukhuset i Örebro, tycker att en avgörande åtgärd drunknar i diskussionerna – den onödigt långsamma diagnostiken.

Kunskapen om vilken typ av bakterie som orsakat en specifik infektion är ju avgörande för vilken typ av antibiotika som ska användas. Fel behandling riskerar inte bara att förlänga patientens vårdtid (eller i värsta fall leda till döden), utan kan också bidra till resistensutvecklingen. Att så snabbt som möjligt få besked om bakteriens art är därför avgörande för den enskilda läkare som ska sätta in behandling.

Sedan några år tillbaka, när Martin Sundqvist i en artikel i Läkartidningen kallade sitt eget skrå för arkeologer, har han av vissa kallats »en ung rebell«. Men nu, i takt med att de resistenta bakterierna etablerar sig i Sverige, sluter allt fler upp vid hans sida. Det handlar om att sätta fart på en av tradition långsam verksamhet, framodlingen av bakterier.

– Ta bara en sådan sak som att Sveriges mikrobiologiska laboratorier har stängt under kvällar och nätter. Om en svårt sjuk infektionspatient kommer till sjukhuset klockan fem en eftermiddag så skickas dennes blodprover till ett stängt bakterie-labb. Där står flaskorna orörda till nästa morgon eller förmiddag, då någon kommer och ställer dem i odlingsskåpet. Först följande eftermiddag har bakterierna växt till och då kan vi i bästa fall ge ett besked till den läkare som sköter patienten vilka bakterier det handlar om. Men lika ofta hinner vi gå hem innan bakterierna växt till och då förlorar vi ytterligare en natt, säger Martin Sundqvist.

Nattöppna laboratorier, bättre logistik och utnyttjande av ny teknik skulle kunna korta svarstiderna från mellan 48 och 72 timmar ner till 24 timmar.

Martin Sundqvist deltar i flera forskningsprojekt som dels arbetar med metoder för snabbare odlingssvar, men också metoder för att direkt avläsa bakteriernas DNA i vanliga blodprov, utan att gå vägen via odling.

– En orsak till att vi inte pressat tiderna så hårt är kanske att vi haft så bra verkan av våra antibiotika. Men när resistens blir ett allt större problem blir det ännu viktigare att snabbt avgöra vilken sorts bakterie det handlar om, säger Martin Sundqvist.

Ett av flera missförstånd när det gäller antibiotikaresistens är att den skulle kunna övervinnas, exempelvis med ett nytt effektfullt preparat. Men antibiotikaresistens kommer inte att kunna övervinnas. Den fanns i naturen innan människan framställde sitt första antibiotika, den kommenterades av antibiotikans fader Alexander Fleming redan under hans nobelpristal 1945 och den kommer att fortsätta vara en del av vården som ett led i bakteriernas evolution. Den resistensform det talas mest om just nu, ESBL, består i själva verket av tvåhundra olika resistensformer. Att hitta ett »superantibiotika« som klarar att ta kål på alla dessa varianter är helt enkelt inte möjligt.

Fakta | Antibiotikaresistens

Den massiva överanvändningen av antibiotika har gjort att bakterier har utvecklat motståndskraft. Antalet dödsfall som är kopplade till bakterieresistens i Europa är mellan 37 000 och 50 000 per år, enligt smittskyddsmyndigheten ECDC. Resistensen kan få konsekvenser för världsekonomin eftersom det medför dyrare läkemedel och längre vårdtider.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera