Svarslöst

Text:

Foto: TT

Vinden rusade över vattnet och in över land. Den slet taket av en hembygdsgård i Varberg och fyllde källarrummen i Ås-kloster och Träslövsläge. Träd vräkte ner över ledningarna och vattnet steg upp i golvbrunnarna på Ringhalskraftverket. När det var som värst var 70 000 svenskar utan ström.

Och när strömmen försvinner, försvinner också mobiltäckningen. Förra måndagen var fortfarande 145 mobilmaster utslagna i landet.

När Egon drog in i helgen var det nästan exakt tio år sedan Gudrun besökte Sverige. Orkanen, som tog nio liv, var enligt många bedömare den värsta naturkatastrof Sverige drabbats av. Den blev en väckarklocka när det gällde samhällets beredskap, och bland mycket annat handlade det om telefonnätets beroende av el.

När Gudrun bedarrat stod en kvarts miljon hushåll utan telefonanknytning, inte sällan med kilometer av fallna stammar och farliga rotvältor till närmsta hjälp.

Bland forskare med katastrofer som specialitet talas det ofta om att krismedvetande är en färskvara. I normala fall tar det inte lång tid innan en naturolycka glöms. Men i fallet Gudrun samspelade katastrofens unika omfattning med en redan förhöjd kriskänsla efter tsunamin.

Därför, konstateras det i en färsk rapport från Centrum för naturkatastroflära, hände en hel del redan till orkanen Per två år senare. Även på telefonområdet. Ett trädsäkringsprogram hade placerat ungefär fyra femtedelar av elnäten utom räckhåll från fallande stammar. Det bildades nätverk för att få till snabbare kommunikation mellan elbolag, teleföretag, SMHI med flera. 2005 ändrades lagen så att även mobilnäten omfattades av kraven på täckning. Och så vidare.

Men ett av de största problemen återstår.

Efter Gudruns härjningar konstaterades att det viktigaste skälet till att telefonin slutar fungera under storm är elavbrott. För att kunna säkra telefonin behövs därför reservelsanläggningar.

– När det gäller den aspekten har det i princip stått still sedan 2005. Man har gjort investeringar i fast och mobil el, men inte i den omfattningen att det kan möta vare sig Gudrun eller Egon, säger Ove Landberg, chef vid enheten för robusthet och beredskap på Post- och telestyrelsen.

Eftersom telefonibolagen har svårt att skicka ut anställda under storm, behöver anläggningarna i princip vara på plats. Och det blir många enheter. Ove Landberg liknar de svenska telefonnäten vid cykelhjul.

– Du har en central station som går bra att försörja med egen el. Men längst ute i ekrarna har du glesbygdens stationer, och de är kopplade till så få personer att det blir omöjligt att finansiera.

Just nu har Post- och telestyrelsen tagit fram förslag till nya föreskrifter för hur länge telebolagen ska klara av att hålla telefonin uppe vid elavbrott i nätet på landsorten. Det landade på fyra timmar, med motiveringen att det skulle täcka merparten av alla strömavbrott över tre minuter. Men under storm, då avbrotten oftast är längre, hjälper det inte. I Post- och telestyrelsens kalkyler landar kostnaderna för telebolagen ändå på flera hundra miljoner.

Slutsats: så länge elförsörjningen inte är säker kommer inte heller telefonin att vara det.

Fakta | Många utan el efter Egon

På sina håll på västkusten nådde stormen Egon orkanstyrka, över 32,6 meter per sekund.

Förutom att flera personer skadades i den kraftiga stormens härjningar i landet blev tusentals kunder utan el.

Cirka 1 000 skadeanmälningar till en kostnad på cirka 15 miljoner kronor är hittills facit för Folksam.

Stormen Gudrun, för tio år sedan, drog på sig kostnader hos försäkringsbolaget för 160 miljoner kronor.

Källa: TT