Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Kraftmätningen

Sverige klarade Barsebäcks nedläggning. Försvinner ännu ett kärnkraftverk kan det bli tuffare.

Kärnkraftverket Ringhals blöder ekonomiskt. Ändå hävdar vissa att det är Vattenfalls mest lönsamma kärnkraftverk någonsin. De syftar då på det upplägg som staten snickrade ihop när det beslutades att Barsebäcks två reaktorer skulle stängas ned, 1999 och 2005. Staten köpte då 30 procent av Ringhals från Vattenfall och gav till Sydkraft som kompensation för uteblivna intäkter. Priset var tio miljarder kronor. Sedan dess har elpriset sjunkit till nästan hälften.

En fin affär för Vattenfall, alltså. Men i ett större perspektiv är Ringhals allt annat än lyckosamt.

Vattenfall äger fortfarande 70 procent av Ringhals och verkets förluster är ett av de största problemen i bolaget. De ekonomiska förutsättningarna blev knappast bättre av att regeringen i höstas aviserade en höjning av effektskatten på kärnkraft med 17 procent. Det blev droppen som fick Vattenfalls vd Magnus Hall att i förra veckan att avisera att han vill stänga två av Ringhals fyra reaktorer före år 2020. Att det faktiskt blir så är dock långtifrån klart. Bland annat ska delägaren Eon, som köpte Sydkraft, säga sitt.

Trots det är kritiken hård från många håll.

– Att stänga kärnkraftverk i förtid får effekter på klimat och jobben, kommenterade folkpartiets Jan Björklund.

Då, 2005, när den andra Barsebäck--reaktorn skulle stängas, lät det likadant.

– Det är en dyr historia som drabbar miljön och ger konsumenterna höga elpriser, sa Gert Lyngsjö som då var chef för elproduktionen på Sydkraft till nättidningen Realtid.

Så vad blev då effekten av Barsebäcks nedläggning? Att det var en dyr historia stämmer, men i övrigt blev det inte fullt så illa. Elpriset har gått från 50 öre/kWh toppåret 2010 till 27 öre/kWh förra året och är därmed tillbaka på samma nivåer som rådde när Barsebäck II stängdes. De sjunkande elpriserna beror framför allt på minskad efterfrågan på grund av en svag konjunktur. Men också på ökat utbud, dels i form av ny vindkraft, dels på grund av att de kvarvarande kärnkraftverken kraftigt har ökat sin produktionskapacitet.

Ur miljöhänsyn då – hur ser det ut där?

Endast 1,5 procent av vår produktion kom från fossila bränslen 2014, jämfört med 3,7 procent 2000, enligt Svensk Energi. Men andelen varierar starkt mellan åren.

– Under normala förhållanden ligger den kring 3 procent. Hur mycket fossilt vi använder beror på temperatur, vind, nederbörd, priser och mycket annat, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Svensk Energi.

Effekterna av nedläggningen av Barsebäck har således inte blivit så negativa som många trodde.

Nedläggningen av Ringhals 1 och 2 kommer sannolikt inte bli lika smärtfri, enligt flera personer i branschen som Fokus talat med.

– Kärnkraft kan inte helt och hållet ersättas med vindkraft, eftersom den senare inte går att planera så att den med säkerhet producerar när det behövs som bäst. Det effektproblemet blir svårare att hantera för varje reaktor som stängs ned, säger Magnus Thorstensson.

Därtill bidrar Ringhals till smidighet i systemet.

– Vi brukar tala om att stora generatorer bidrar till en tröghet i systemet som ger större motståndskraft mot störningar i nätet, säger Olof Klingvall, pressekreterare på Svenska Kraftnät.

Att Magnus Hall väljer att stänga just Ringhals är ingen slump. Där finns de äldsta reaktorerna. Samtidigt är Ringhals den enda av de tre kärnkraftsanläggningarna som Svenska Kraftnät har sagt går att bygga ut, vilket gör valet svårare att förstå. Möjligtvis vill Magnus Hall med nedläggningsaviseringen tvinga politikerna att ta fram spelregler som ska gälla för framtiden. Och det verkar ge resultat.

– Vi behöver en energikommission som ser över energibehovet och energiförsörjningen så att vi får ett helhetsgrepp på detta, var Stefan Löfvens kommentar till TT efter Vattenfalls utspel.

Fakta | Kärnkraft och brunkol

28/4 Vattenfall aviserar att de vill stänga Ringhals 1 och 2 senast 2020.

3/5 SvD avslöjar att Vattenfall söker tillstånd till nya gruvor i Tyskland. Inga investeringsbeslut är fattade, kommenterar Vattenfall. Vattenfall har tidigare uppgett att bolaget vill sälja de tyska kolkraftverken och gruvorna. Beslutet har fått kritik, bland annat från miljöorganisationer i Tyskland, som vill att Vattenfall tar ansvar för nedläggningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera