»Mammaskapet var en organisatorisk uppgift«

Text:

Bild: TT

Det finns många olika epitet för mammor i dag: biologisk, genetisk, social, surrogat. Är det någon som är mest mamma?

– Det beror på vem man frågar, vi konstruerar hela tiden moderskap utifrån den situation vi behöver förklara. Om man vill ge en kvinna argument för att bära ett barn på beställning säger man att det biologiska band som uppstår när barnet ligger i magen inte är viktigt. Om man däremot tar emot donerade ägg för att själv föda ett barn, är det vanligt att tona ned genetikens betydelse. Finns det inga biologiska eller genetiska band, som vid adoption, betonar man det sociala moderskapet. Och alla föräldrar verkar känna ungefär samma sak för sina barn.

Har synen på biologiska band förändrats?

– Ja, det blir krångligare när vi så slaviskt förhåller oss till kärnfamiljen, som vi gör i dag. Tidigare levde vi med släkt och arbetare på gården och det var inte alltid så viktigt att den som fostrade barnet var den biologiska mamman. Mammaskapet kunde vara mer av en organisatorisk uppgift.

Varför är vi så fokuserade på biologi i dag?

– Vårt senmoderna samhälle är väldigt upptaget av idéer om äkthet. Vi söker våra rötter och vaskar efter en ärlig kärna och vill ha ett »eget« barn. Det paradoxala är att vi uppnår det med hjälp av teknik som assisterad befruktning.

Vad innebär de olika mammaskapen för barnet?

– Om vi tar surrogatmödraskap som exempel, så tar fostret otroligt mycket intryck av den kropp som livnär det under nio månader, både psykiskt, biologiskt och medicinskt. Det finns studier som visar att det inte är helt oproblematiskt för det nyfödda barnet om det inte längre får vara med den kroppen. Även om jag är positiv till olika former av assisterad befruktning kan jag alltmer känna: Hur mycket ska vi få välja och snickra på våra liv?

Vem gratulerar dig på mors dag?

– Det har mina barn redan gjort, en vecka för tidigt … Det säger väl en del om hur viktig vi tycker att den här dagen är i vår familj.

Fakta | Fem frågor

Susanne Lundin är professor i etnologi vid Lunds universitet och har bland annat fördjupat sig i reproduktionsteknologi och föräldraskap.