Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Besk medicin

Därför är Sverige näst sämst på att ge patienter tillgång till nya läkemedel.

I måndags kom ett oväntat besked. Då beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att cancerpreparatet Zytiga skulle ingå i högkostnadsskyddet. För 1 000 kronor om dagen ska patienter med prostatacancer nu behandlas med ett läkemedel som i snitt förlänger livet med fyra månader. Anledningen: priset har sänkts från 30 000 till 26 000 kronor för en månads behandling.

– På den nya nivån kan vi kan räkna hem det ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

De ekonomiska faktorerna blir allt vanligare i debatten. Tidigare har kostnaderna för sjukhusvistelser varit den dominerande kostnaden för patienter med cancer, men i och med introduktionen av nya cancerläkemedel håller det på att förändras.

Då måste fördelar för patienten vägas mot ekonomiska nackdelar. Vems liv ska förlängas? Vem ska räddas och vem ska man låta dö? Det låter krasst. Samtidigt är verkligheten inte fullt så mörk som det ibland kan verka.

Det låter ofta som om det kryllar av effektiva men dyra läkemedel, som svenska patienter inte får tillgång till. Men det är en sanning med modifikation. Nya läkemedel blir visserligen dyrare att framställa. De totala forskningsutgifterna i Europa, USA och Japan ökade från 20 miljarder dollar 1990 till drygt 90 miljarder dollar 2010, enligt SNS. Under samma period minskade antalet nya läkemedel från 40 till 30 per år. Det innebär att utgiften för varje nytt läkemedel ökade från 0,5 till 3 miljarder dollar. Därtill riktar läkemedelsforskningen in sig på mer individualiserad forskning. Kostnaderna för ett enskilt läkemedel ska därför slås ut på en mindre grupp individer.

Läkemedelsindustrin är förstås inte sena att påpeka detta. De höga priserna behövs, menar de, om de ska kunna bekosta framtida forskning och utveckling. De lägger sig gärna på gränsen och testar vilka priser som fungerar.

Men dessa nya, dyrare läkemedel har inte lett till att läkemedelskostnaderna skenat. De svenska kostnaderna för läkemedel har, sedan millennieskiftet, snarare varit sjunkande i förhållande till de totala sjukvårdskostnaderna. Nya läkemedel är visserligen dyra, ibland till och med väldigt dyra, men patentavgångar och en väl fungerande marknad för generika sätter press nedåt på priserna.

En invändning skulle förstås kunna vara att läkemedelskostnaderna inte ökat för att de dyra preparaten inte får säljas i Sverige. Men ett lika stort problem är att många läkemedel, även sådana som klassats som hälsoekonomiska, inte når ut till svenska patienter. Enligt en ny rapport från Läkemedelsindustriföreningen, LIF, är Sverige på plats 12 av 13 när det gäller att föra ut nya preparat i systemet. Sverige lägger 443 dollar per invånare på läkemedel, mindre än genomsnittet i OECD som ligger på 483 dollar per invånare. Listan toppas av USA som lägger 985 dollar per invånare på läkemedel.

– Dels beror det på att enskilda kliniker har dålig kunskap, dels på att det kan vara svårt att bekosta inom ramen för en enskild budget, även om det ur ett samhälleligt perspektiv vore lönsamt. Att kliniska prövningar allt oftare förläggs utomlands spelar också in, säger Karolina Antonov, chefsstrateg på Läkemedelsindustriföreningen.

Att svenskar inte får tillgång till existerande läkemedel som finns tillgängliga på marknaden och som kan motiveras ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är en stor utmaning. Lika stor som att det i framtiden kommer nya läkemedel som kan bli dyra att finansiera.

Fakta | 1500

Nya patienter får nu läkemedlet mot prostatacancer subventionerat efter ett beslut i veckan. De har inga andra behandlingsmöjligheter eftersom de inte tål cytostatika.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera