Inrikes

Luften är fri

Drönarrevolutionen är här. Men det börjar bli trångt.

I måndags hände det igen. En misstänkt drönare flög för nära Arlanda och Luftfartsverket beslutade att helt stänga luftrummet. Inga flygplan fick landa eller lyfta från flygplatsen under en halvtimme.

Händelsen är en i raden av konflikter mellan den gryende drönarindustrin och vanliga flygplan.

En torsdag i december förra året fick flygledningen på Bromma larm om en obemannad farkost över Karolinska sjukhuset. Enligt polisens utredning rörde det sig om en flygning för att dokumentera bygget av trafikleden Norra Länken.

Under våren drabbades Bromma igen. I maj stängdes flygplatsen två gånger.

Brommas utsatthet har delvis att göra med dess centrala läge. Att Arlanda får stängas ner är däremot nytt. Men att döma av Transportstyrelsens statistik kan måndagens händelse vara en föraning av ett stort problem. Bara i år har Transportstyrelsen registrerat 16 incidenter. Det är redan fler än de 11 som registrerades förra året.

Enligt Anders Pettersson, sektionschef på Transportstyrelsen, beror händelserna helt enkelt på att antalet drönare ökar explosionsartat i Sverige. Myndigheten har utfärdat 750 tillstånd för obemannade farkoster hittills – en fördubbling på lite mer än ett halvår. Men antalet farkoster som flyger omkring i Sverige är betydligt fler än så. Det är bara de som flyger kommersiellt som behöver tillstånd.

– Om man inte gör något kommer det här bara att fortsätta. Och det som är så svårt med det är att vi inte vet hur många drönare som säljs.

Än så länge används merparten av de civila, kommersiella drönarna för olika typer av fotografering. Men det håller på att förändras. Nyligen köpte Polisens utvecklingscentrum in ett antal modeller för att göra en förstudie kring hur de skulle kunna användas. Och internetjätten Amazon har ansökt i flera amerikanska delstater om att få testa drönare vid paketutlämning.

Den nya tekniken spås få fler användningsområden de närmaste åren, inom bland annat jordbruk, trafikövervakning, miljökontroller och gränsbevakning. Vissa företag funderar till och med på att använda dem som mobila telemaster.

Det innebär ytterligare konflikter. Den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA får nu in cirka 25 rapporter i månaden om drönare som flugit nära flygplatser eller flygplan. Och det är inte bara drönarnas popularitet som ställer till det; teknikutvecklingen gör att det går att köpa drönare som når flera kilometer upp i luften, upp till de marschhöjder som vissa typer av flygplan använder.

I januari råkade en berusad amerikansk statsanställd krascha sin drönare på Vita husets gräsmatta. Det blev starten på branschens självsanering. Farkosten kom från det kinesiska företaget DJI, som har störst marknadsandel i världen, och inom kort lanserade företaget en uppdatering som gjorde det omöjligt att flyga i centrala Washington DC.

Sedan tidigare hade mjukvaran gjort det omöjligt att flyga nära vissa flygplatser. Nu lades tiotusen nya »flygförbudszoner« till i USA. Dessutom blev det omöjligt att flyga över nationsgränser. Detta efter rapporter om att även narkotikasmugglare börjat använda drönare.

Kanske kan man i USA snart skapa en liten privat flygförbudszon runt sitt hem. Organisationen No Fly Zone låter män-niskor skriva in sin adress på en hemsida. Informationen ska sedan vidarebefordras till drönartillverkare. Tanken är att koordinaterna ska läggas in i mjukvaran.

Sverige ligger än så länge långt efter. Det lär med andra ord bli fler flygplansstängningar innan luftrummet delas upp mellan de nya och gamla luftfarkosterna.

FAKTA | 750 tillstånd i Sverige

Ansökningarna för tillstånd av drönare har ökat kraftigt det senaste året. Varje dag får Transportstyrelsen fyra till fem nya ansökningar, och i dag finns över 750 godkända tillstånd. Transportstyrelsen har bildat en grupp som ska följa utvecklingen för att se vad det kan få för konsekvenser.

Källa: TT

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera