Moskéeffekten

Text: Mats Fahlgren

Foto: Jessica Gow/TT

Det var den 26 april 2013 som Sveriges första offentliga böneutrop kunde höras från minareten vid moskén i Fittja i Botkyrka, söder om Stockholm. Bönen sändes i radio och tv och följde på en lång och hetsig debatt – med demonstrationer och stöduttalanden – om vad som ska vara tillåtet i vår urbana miljö: Är böneutrop främmande och skrämmande? Ingår kyrkklockor, men inte böneutrop, i »vårt svenska kulturarv«? Hur är det i så fall med Hemglass-bilen?

Nu har forskare vid Uppsala universitet analyserat priserna på bostadsrätter på olika avstånd från moskén, både före och efter besluten att böneutrop skulle tillåtas.

Resultaten tyder på en positiv »moskéeffekt« på cirka tre procent per kilometer. Ju närmare moskén, desto dyrare blir det, jämfört med liknande bostäder längre bort.

– Vår tolkning är helt enkelt att det finns människor i Sverige som väldigt gärna vill bo nära böneutrop. Då finns det bara ett ställe i Sverige, norra Botkyrka, och därför blir det en press uppåt på bostadspriserna, säger Ina Blind, doktorand i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet.

– Samtidigt finns det nog de som inte vill bo nära böneutrop. Men här är deras påverkan på priserna mindre än den uppåtpress som skapas av dem som vill bo nära.

Ina Blind och hennes medförfattare, professor Matz Dahlberg, har använt -statistiska metoder på data från Svensk Mäklarstatistik AB för att analysera drygt 1 800 bostadsaffärer mellan januari 2011 och april 2014.

Botkyrkas samhällsbyggnadsnämnd sa ja till böneutropen i september 2012 och polismyndigheten gav sitt tillstånd i april 2013, två veckor före det första böneutropet. Hela tiden var uppmärksamheten i medierna, särskilt sociala medier, mycket stor.

Och nu ser forskarna inte bara en effekt i form av dyrare lägenheter närmare moskén, utan också en prisökning med sju procent för Botkyrka som helhet till följd av böneutropen. Detta utöver den generella marknadsuppgången.

Botkyrka är den kommun i Stockholmsområdet som har högst andel invandrade, cirka 38 procent utlandsfödda. I norra Botkyrka, där Fittja ligger, är andelen ännu högre: 56 procent.

Inom forskningen talar man om »vit flykt« (white flight) när infödda flyttar från områden med många invandrare.

– Amerikanska studier visar att i grannskap med en hög andel invandrare, som i Botkyrka, är inte »white flight« så stark längre. Där har det redan skett ett slags sortering och de som bor kvar är ganska nöjda. Utifrån de teorierna är det inte så konstigt att priserna höjts i Botkyrka, säger Ina Blind.

Hon och Matz Dahlberg undersökte också om flyttmönstren i närheten av -moskén förändrats på grund av böneutropen, till exempel att fler utlandsfödda flyttat dit. Men det såg de inga tecken på.

– Fast där har vi bara data med den mycket grova indelningen »födda i Sverige« och »utrikes födda«. Helst skulle man titta på gruppen »muslimer«, men någon sådan statistik finns ju inte i Sverige, säger Ina Blind.

Tidigare har forskare i Hamburg i Tyskland studerat kyrkors, moskéers, synagogors och tempels påverkan på bostadspriser i närheten. Men troligen är studien i Botkyrka den första i världen som tar upp själva böneutropen.

FAKTA | Ny studie

Studien om böneutropen i Botkyrka ingår i Ina Blinds avhandling »Essays on Urban Economics« som hon försvarar 14 oktober. Tillsammans med Matz Dahlberg och antropologen Jennifer Mack har hon också skrivit om böneutropen i antologin »Mångfaldens dilemma« som kommer ut i december.

FAKTA | Moskéer i Sverige

Sverige har i dag sex moskéer som byggts för att vara moskéer från början:

Nasir-moskén i Göteborg (togs i bruk 1976), Centrala moskén i Malmö (1984), Trollhättans moské (1985), Uppsala moské (1995), Fittja moské (2007) samt Göteborgs moské (2011).

Det är bara Fittja moské som har böneutrop. Dessutom finns kyrkor och samlingslokaler som byggts om till moskéer.