Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Dubbla budskap

Regeringen vill att medborgarna skänker mer pengar – men försvårar givandet.

På Göteborgs centralstation trängs resenärerna med volontärer från Refugees welcome. Utanför entrén sitter Loredana Micu och tigger. Drygt en vecka tidigare har barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér tillsammans med samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, uppmanat svenska folket att hellre skänka till hjälporganisationer än att lägga en peng i Loredana Micus pappmugg.

Martin Valfridsson säger att han inte skulle backa för att ta en diskussion med henne.

– Att sitta och frysa i Sverige på kalla gator, det är liksom inte den långsiktiga lösningen.

Ulrika Årehed Kågström är Röda korsets generalsekreterare. Hon uppfattar ingen motsättning.

– Det ena behöver inte utesluta det andra. Som privatperson kan man välja att skänka till fler.

Hon förstår heller inte varför regeringen i nästa andetag vill försvåra för organisationerna. En dryg vecka efter uppmaningen att ge mer till hjälporganisationer i stället för till tiggare la regeringen sin budget för 2016. I den skrotas skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer.

Enligt Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, går sektorn miste om 250 miljoner.

– Det är djupt olyckligt. Åsa Regnér säger en sak och finansminister Magdalena Andersson något annat. Det vi saknar är en helhetssyn på civilsamhället, säger FRII:s generalsekreterare, Maria Ros Jernberg.

Den helhetssynen förbereds just nu i en utredning på Kulturdepartementet och ska vara klar i februari 2016. Men den valde regeringen att inte vänta in.

Har regeringen kanske sedan tidigare en helhetssyn? Men en annan än civilsamhällets? Varför lägger man annars förslaget samtidigt som volontärer tar emot tusentals flyktingar och folk tigger på gatorna? 

– Tajmningen är urusel. Men regeringen har velat göra det här länge. Det finns en grundläggande ideologisk skillnad. Socialdemokraterna anser att om stöd ska ges till civilsamhället ska staten göra det. Enskilda individer ska inte kunna påverka, säger Maria Ros Jernberg.

Hon hänvisar till en skrivning i regeringens budgetproposition i fjol: »En avdragsrätt för gåvor [...] ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.«

Åsa Regnér duckar nu för den formuleringen.

– Det är enskilda individers engagemang och initiativ som bygger civilsamhället, inte ett skatteavdrag, säger hon.

Åsa Regnér tror inte att den slopade skattereduktionen påverkar givandet.

– Människor skänker för att kunna hjälpa till. Det har inte förändrats.

Men frivilligsektorn är säker på att avdraget har påverkat. I snitt ökade månadsgivarnas bidrag från 140 till 170 kronor. Unicef och Frälsningsarmén fick 2014 in 4,1 respektive 4,6 miljoner mer.

Nu måste organisationerna berätta för givarna att förutsättningarna har förändrats igen.

– Det ska träda i kraft i januari. Det är omöjligt och respektlöst att göra det på så kort tid. Extra ironiskt att vi måste informera givarna i december, som är den mest intensiva månaden. Först då blir de nya reglerna klara, säger FRII:s generalsekreterare.

Loredana Micu har redan märkt att det blivit färre kronor i pappmuggen.

– Jag vet inte vad som har hänt.

Hon siktar ändå på att bli kvar över jul. Gåvoavdraget behöver hon i alla fall inte tänka på. Men hon håller med hjälporganisationerna om att regeringen skickar konstiga signaler.

– Mina barn behöver hjälp i dag. I morgon kan det vara för sent.

FAKTA | Gåvoavdraget

5,3 miljarder kronor skänkte vi till frivilligorganisationer när skattereduktion vid gåvor infördes 2012. Ett år senare 5,8 miljarder. Den största ökningen stod redan befintliga månadsgivare för.

250 miljoner kronor räknar regeringen med att spara på slopad avdragsrätt för gåvor. För de pengarna skulle man, enligt frivilligorganisationerna, kunna stoppa en miljon barnäktenskap eller utfordra 3 246 753 syriska flyktingar, finansiera 228 års barncancerforskning eller lyfta 4 miljoner indiska kvinnor ur fattigdom.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera