Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Gött mos

Ny teknik ger svenska äpplen längre liv.

Förkortningen ULO skulle kunna misstas för en ny träningstrend. Men Ultra Low Oxygen är snarare plastikkirurgi för äpplen. Syftet med den nya tekniken är att motverka äpplets naturliga åldrande och göra det möjligt för konsumenter att köpa svenska Alice i affärerna ändå fram till juni.

Något förenklat går den nya tekniken ut på att fylla ett syrefattigt rum med äpplen och stänga dörren. Till skillnad från de frukter som låg inlindade i tidningspapper i mormors jordkällare får äpplena i de nya lagringsutrymmena knappt något syre, datorer reglerar i stället en maskin som producerar kväve. I den konstgjorda atmosfären med 98 procent kväve förblir äpplena – som behöver syre för att mogna – unga och vackra.

En av Sveriges främsta äppelkännare, botanisten Björn Aldén, är lycklig över utvecklingen.

– Svensk frukt är bättre, det är inte bara chauvinism bakom det där. De har längre mognadstid och får mycket ljus som gör att man får mer antioxidanter och C-vitamin. Nästan alla äpplen som odlas här får bättre smak, så det är kul att kunna ha dem tillgängliga under längre tid.

De senaste åren har de svenska äppelodlingarna växt dramatiskt, mellan 2002 och 2012 ökade antalet äppelträd i Sverige med 60 procent. Några som satsar stort på den nya tekniken är medlemsföretaget Äppelriket Österlen som ägs av 94 fruktodlare i Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland.

– Fram till år 2020 ska vi öka volymen med 50 procent. Den svenska konsumenten vill ha svenska äpplen under längre tid av året, säger Henrik Stridh, vd för Äppelriket.

Bakom utvecklingen av de svenska äppel-odlingarna ligger medvetna satsningar för att knipa marknadsandelar från importerade äpplen. EU-stöd har också bidragit med att finansiera kostnaden för de moderna lagerbyggnaderna. Björn Aldén ser den nya metoden som ett stort framsteg för svensk frukt. Däremot ogillar han tendensen att svenska odlare satsar på färre äppelsorter än tidigare.

– De gamla goda sorterna försvinner mer och mer. Gravensteiner tycker jag själv tillhör de godaste äpplena, men de odlas inte så mycket längre för att de är mottagliga för sjukdomar. Nu vill odlarna ha sorter som är resistenta.

Enligt Jordbruksverket har de nyplanteringar som gjorts de senaste åren dominerats av sorter som Aroma, Rubinola, Frida, Ingrid Marie och Discovery. Frida och Rubinola går utmärkt att lagra under en längre tid och lämpar sig på så sätt för äppelodlarnas nya strategier.

Däremot finns det enligt Jordbruksverket inget som tyder på att vi äter mer äpplen än tidigare. Konsumtionen per svensk har legat stadigt på omkring 13 kilo om året sedan 2000. På hösten, när de svenska äpplena rullas in till butikshyllorna, står de för hälften av utbudet. Men i övrigt kommer 80 procent av äpplena vi sätter i oss från utlandet. Nu utmanas importen alltså av de svenska odlarna och deras nya kväve-osande anti-rynk-tekniker.

FAKTA | Äppelträden har blivit smalare

Trots att antalet äppelträd i Sverige ökat med 60 procent mellan 2002 och 2012 har den genomsnittliga arealen som äpplena odlas på bara ökat med 4 procent. Äppelträden står nu betydligt tätare än förr och dessutom har trädens utseende förändrats. För 30–40 år sedan var äppelträden grova och hade breda knotor. I en modern tätplantering är träden smala både i stam och krona.

Källa: Jordbruksverket

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera