»Julklapparna har blivit hyperindividualiserade«

Text: Hilda Ärlemyr

Bild: Göteborgs universitet

– Det kommer sig av att givaren klappade eller knackade på dörren och kastade in paketet i huset.

När började man med julklappar i Sverige?

– Julklappen i den formen att man knackar på dörren praktiserades redan på 1600-talet. Julfirandet kom i samband med att det borgerliga livet började breda ut sig mer, men julgåvorna kommer naturligtvis från början från gåvorna man gav till Jesusbarnet.

Vad gav man till varandra på 1700-talet?

– Man kastade in ett vedträ eller en halmdocka, då var det inte klappen utan rimmet som var det viktigaste. Rimmet kunde säga sanningen om någon, vara ett skämt eller en kärleksförklaring till exempel. Så hela poängen var själva överraskningsmomentet. Att man lägger julklappen under granen är en 1800-talstradition.

Hur har våra julklappsmönster förändrats?

– Det har förändrats i takt med vad människor har varit förmögna att ge. Om julklappen från början var en grej som skulle vara anonym, har den i dag blivit hyperindividualiserad. Nuförtiden ska den idealiska julklappen vara en väldigt personlig gåva från en person till en annan. Vi kan nästan inte leva med föreställningen att någon skulle kasta in en sak i vårt hem utan att säkert veta vem den kommer ifrån. Och julen i dag är ju ett av de få tillfällena i vårt samhälle där det anses fint att dikta för andra och till och med rimma dåligt.

Vad symboliserar julklappen?

– Det där med att vara anonym handlar om att man inte ska förvänta sig någon gåva tillbaka. Det var ingen känslo-ekonomi, att jag kanske ger för 500 och får en lumpen bok från Pocket Shop tillbaka – det som ofta skapar frustration i våra moderna julklappsförhållanden. Det kan man kringgå med anonymiteten som är det osjälviska, det kristna idealet, att vilja ge något till någon utan att få tillbaka.

Fakta | Fem frågor

Andreas Önnerfors är docent i idé- och lärdomshistoria på Göteborgs universitet. Han har intresserat sig för julklappens kulturhistoria sedan han mötte seden i källmaterialet för sin doktorsavhandling om Svenska Pommern.