Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Sätt p för gräddfiler

Skrotade subventioner är rakaste vägen till ett bättre klimat.

Det är sällan som skoluppsatser får någon större spridning. Men i början av sjuttiotalet utförde två studenter på University of Southern California en studie som fick stor betydelse för hur världens städer skulle komma att fungera i framtiden.

De två studenterna jobbade extra i ett stort parkeringsgarage i centrala Los Angeles. Deras chef klagade ofta på att de kommunanställda slapp betala för parkeringen (eller snarare lät skattebetalarna betala för den) medan de övriga knegarna tvingades betala själva.

Så när det blev dags att skriva mastersuppsats bestämde sig studenterna för att se vad gratisparkeringen ledde till.

En hel del, visade det sig. Av de kommunanställda körde 72 procent till jobbet, helt ensamma i bilen. Av de federalt anställda – som jobbade i samma byggnad, men var tvungna att betala parkeringen ur egen ficka – var motsvarande siffra 40 procent. De övriga samåkte, tog bussen eller promenerade till jobbet.

Det var inte för att studien blev omskriven som den fick effekt, utan för att en ekonom vid namn Donald Shoup läste den, och bestämde sig för att viga sitt liv åt parkering.

Shoups idéer gick ut på att parkeringsplatser är felprissatta. Det leder till trängsel, döda städer, sämre samhällsekonomi – och även ännu mer trafik när upptagna parkeringsplatser tvingar bilister att cirkulera i oändlighet.

Hans lösning var marknadspriser. Det kunde i vissa fall leda till lägre parkeringsavgifter, men oftast handlade det om att höja avgifterna, vilket skapade ilska och irritation i flera städer. När Shoup gjorde om parkeringssystemet i San Jose anklagades han för att hindra folk från att komma till stranden. Inte kunde man väl ta bussen med en surfbräda?

Det där är ett vanligt problem. Forskning visar att en subvention ofta upplevs som självklar, som en rättighet, när den funnits tillräckligt länge. Det blir svårt att se det som en subvention. Ytterst få, förutom troende kommunister, tycker att varor och tjänster ska vara gratis. Ändå är det många som tycker att just parkering ska vara det. Bara för att det en gång varit så.

När den svenska regeringen nyligen tillsatte en utredning om flygskatt följde reaktionerna samma mönster. En helt ny skatt? Det här skulle bli ett »dråpslag« mot branschen.

Få talade om vilket extremt gynnat transportslag flyget är i dag. Flygbolagen betalar varken energiskatt eller koldioxidskatt. Flera flygplatser hålls under armarna av kommunala skattepengar. Och så vidare.

Varför en bilist eller en tågresenär som ska ta sig mellan Stockholm och Sundsvall ska betala mer i skatt än någon som tar flyget är däremot svårt att argumentera för. Men det är så det ser ut i dag. Det är också en ordning som partier som kallar sig liberala av någon anledning vill ha kvar.

Sverige är verkligen inte ensamt om att använda skattepengar för att gynna miljöskadlig verksamhet. Varje år spenderar världen mer än 4 700 miljarder kronor på att subventionera användningen av fossila bränslen, enligt International Energy Agency.

När världens länder nu möts i Paris för att hitta åtgärder mot klimathotet är det en del svårsmälta politiska förslag som ligger på bordet.

Att sluta använda skattemedel till att förstöra miljön borde inte höra till dem. Det borde vara den lägst hängande frukten.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera