Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
nyhsnoflinga1 Vetenskap

Sanningen bakom faktaresistensen

Fakta? Nej tack! Vi är mer intresserade av att få vår världsbild bekräftad än av sanningen.

Han hade snappat upp ryktet att Hillary Clinton bedrev barnsexhandel på en pizzeria i Washington. Han skulle sätta stopp för verksamheten. Att ryktet var falskt spelade mindre roll, eftersom det ändå spreds i sociala medier. Och att pizzerian fick ta emot ett stort antal hot tydde väl på att det fanns någon sanning i uttrycket »ingen rök utan eld«. I söndags gick mannen in på pizzerian och sköt, ville ner i källarkorridorerna, där han var säker på att de utnyttjade barnen fanns.

Gärningsmannen var övertygad om att de medier ljög som skrev att barnbordellen var påhitt. Den nyvalde presidenten Donald Trumps medarbetare förklarade att det var Hillary Clintons sak att bevisa att det inte förekom barnsexhandel på pizzerian.

De visste, får man anta, förstås bättre. Men de visste också att de politiskt kunde utnyttja människors motstånd mot att ta till sig fakta.

– Ärligt talat, jag litar inte på några medier, sa Jimmie Åkesson i en lång intervju i ett av medierna, Svenska Dagbladet, i  veckan. I intervjun kan man läsa att sverigedemokratiska väljare på många sätt börjar likna de andra partiernas, men att de fortfarande utmärker sig med sin misstro, och har lågt förtroende för medier, myndigheter, public service, och andra människor.

Om den stora skaran misstrogna människor, de flesta äldre, som röstar på högerpopulistiska och rasistiska partier sägs att de är faktaresistenta.

Samma term har använts om en annan grupp i samhället, en grupp, de flesta yngre, som säger att de redan kan och vet allt. Många är studenter och har kallats både millenniebarn och generation Y, men fick nyligen av den brittiske författaren Claire Fox namnet generation snöflinga. Det är en generation som inte står ut med att höra en åsikt de inte gillar, hyperkänsliga studenter i västvärlden, som reagerar med att anmäla sin skola när innehållet i en föreläsning upprör dem, och som blir stressade av idéer som går emot deras världsbild. Inte ens yttrandefrihet står de ut med. Psykologer har slagit larm om dessa ungdomars extrema ångestnivå och pekar ett anklagande finger åt ungdomarnas beskyddande föräldrar. Dessa har skrämt upp sina barn om tillståndet i världen. Lurat i dem att vanligt barnhull är en begynnande global fetmaepidemi. Fått dem att likställa verbala tillmälen med fysisk mobbning, och anmäla det som kränkande. Följden: unga överreagerar och känner sig kränkta för vad som helst. Generation snöflingas motstrategi, att bannlysa dem som inte tycker som vi, inte ge dem plattformar, blir enligt psykologerna kontraproduktiv.

En brittisk studie utförd på universitetsstudenter i år visade att 76 procent ville förbjuda talare som hade åsikter som gjorde studenterna upprörda, medan knappt hälften (48 procent) ville att universiteten skulle klassas som frizoner där debatter endast får hållas enligt ett strikt regelverk. Två tredjedelar ville ha så kallade triggervarningar, så att de kunde lämna rummet om de blev upprörda.

Snöflingorna och de misstrogna är lika faktaresistenta.

Forskare använder den engelska termen confirmation bias, eller bekräftelsefel på svenska. Termen syftar på en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. En tankevurpa, med andra ord. Den gäller de flesta av oss. Forskare blundar lättare för data som säger emot deras tes.

Effekten av bekräftelsefel är starkare i känslomässigt laddade frågor, och när det handlar om djupt rotade övertygelser.

Den här vanliga psykologiska mekanismen sägs ofta vara hemligheten bakom ökande åsiktspolarisering, när övertygelser blir mer extrema trots att anhängarna fått ta del av exakt samma faktaunderlag. Bekräftelsefel ligger också bakom att en människa eller en grupp håller fast vid en uppfattning, trots att bevis visat att den bygger på myter.

Människor prövar hypoteser på ett ganska ensidigt sätt. Snarare än att öppet söka efter sanning, letar vi efter stöd för vår uppfattning.

Den mest citerade studien genomfördes på Stanforduniversitetet 1979. Anhängare till dödsstraff och motståndare fick läsa två fiktiva studier. Den ena visade att dödsstraffet är effektivt och avskräckande. Den andra sa motsatsen. Anhängarna och motståndarna borde närma sig varandra efter läsningen, var tesen. Resultaten visade tvärtom att båda grupperna blev mer extrema.

I en studie 2004 fick övertygade republikaner och demokrater ta del av motsägelsefulla uttalanden av presidentkandidaterna George W Bush och John Kerry, och av en politisk neutral person. De fick också information som gjorde att de motsägelsefulla uttalandena i viss mån var rimliga. Resultat: den kandidat de inte tänkte rösta på var mycket mer motsägelsefull. En magnetkamera registrerade försöksdeltagarnas hjärnaktivitet, och såg att den ökade i de delar som har med känslor att göra när favoritkandidaten sa en groda, men sjönk när motståndarkandidaten gjorde en. Vi anstränger oss för att behålla våra ursprungsvärderingar.

Varför? Automatiska, oavsiktliga strategier, självbedrägeri snarare än illasinnade förvrängningar, enligt forskarna. Enligt psykologen Philip Tetlock anstränger sig människor bara att ta del av ny information på ett fördomsfritt och öppet sätt när de vet att de ska stå till svars för sina slutsatser inför människor som de vet är kunniga och intresserade av sanningen.

Konsekvenserna av bekräftelsefel är allvarliga. I finanssektorn och på den politiska marknaden lyckas de bäst som infogar starka »djävulens advokat«-perspektiv i sina analyser. I politik och juridik finns gott om exempel på beslutsfattare som klamrar sig fast vid starka övertygelser och fattar fatala beslut.

Botemedlet är enligt forskarna att saktmodigt lära sig att göra som de bästa prognosmakarna, ta det perspektiv man inte delar på stort allvar. För politiker gäller motsatsen till hur Trumplägret agerat efter skjutningen på pizzerian i Washington: ta ansvar och visa att ni är intresserade av sanning snarare än av politiska poänger.

Blogg: Johan Hakelius
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera