Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Krönika

Ordförandejakt skvallrar om kris

Kanske visar det sig vara lättare att vända ett parti i kris, än en börsjätte på dekis

När Carl Bildt på allvar lyfts fram i diskussionen om vem som ska bli Moderaternas nya partiledare, då förstår man att partiet är i kris. Lite som när Wallenbergarnas gamle trotjänare Börje Ekholm fick ta över som vd för Ericsson i vintras.

Sedan fondaktivisten Christer Gardell blev en av ägarna i telekombolaget i våras har Leif Johanssons roll som ordförande blivit ohållbar. Det insåg han själv och meddelade därför i somras att han inte ställer upp för omval.

Mången storbolagschef har under åren drömt om att få kröna karriären med ordförandeposten i den svenska högteknologiska industrins kronjuvel. Men om det var svårt att hitta en vd till Ericsson, kan det visa sig vara ännu svårare att hitta en ordförande. I dag kan man undra vem som vågar sätta sitt namn och rykte på spel.

Ericssons framtid är ytterst osäker; även om behovet av mobilkapacitet är fortsatt stort pressas marknaden i kronor och ören av kraftig priskonkurrens, inte minst från kinesiska Huawei.

Och som sten på bördan verkar Ericsson ha varit mer misskött än någon kunde ana. De senaste åren har Ericsson gjort en mängd dåliga affärer som nu måste städas upp.

Innan året är slut räknar Ericsson med att tvingas till avsättningar, nedskrivningar och omstrukturerings-kostnader på sammanlagt nära 20 miljarder kronor.

En ny strategi för att lyfta Ericsson ur misären behöver tas av någon som har branscherfarenhet och kan teknik. Därför är kandidater som Atlas Copcos nyligen avgångne vd Ronnie Leten eller Assa Abloys Johan Molin mindre lämpade. Leten skulle visserligen kunna bygga Ericsson till ett serviceföretag à la Atlas Copco, men med telekombolagets nya inriktning, sjösatt av Ekholm, är servicespåret nedprioriterat.

Det har spekulerats om att Volvos ordförande Carl-Henric Svanberg skulle ta över klubban. Men Svanberg har en betydande del i Ericssons misslyckande efter sin tid som vd.

Samma sak kan förresten sägas om Börje Ekholm. Han satt tio år i styrelsen innan han blev vd och därför kunde man lite elakt kalla det handlingsprogram han nu genomför för en uppstädning efter egna felbeslut. Till Ekholms försvar ska sägas att internt beskrivs han som den mest närvarande vd bolaget har haft, och då bor han ändå i USA.

En annan person med ett förflutet i Ericsson som däremot skulle kunna vara aktuell som ordförande är Kurt Jofs, tidigare vice vd och ansvarig för Networks 2003 till 2008. Han var där för att städa redan den gången. Numera är han ordförande för it-konsulten Tieto, där Christer Gardells fond Cevian är huvudägare. Under Jofs tid i den styrelsen har aktien mer än dubblats. Gardell borde vara nöjd.

Jofs sitter även i styrelsen för metallpulvertillverkaren Höganäs som bland annat ägs av Wallenbergstiftelsernas ägarbolag FAM. Tyvärr vet 59-årige Jofs alltför väl vad som krävs av Ericsson framöver. Marknadsläget är betydligt svårare nu än när han och Kurt Hellström städade sist.

Ett alternativ som dryftats är att Börje Ekholm tar klubban vid stämman nästa vår och låter någon annan – Jofs? – exe-kvera den strategi han har påbörjat.

Men Wallenbergarna kan ha andra planer. Sedan i våras sitter Telenors före detta vd Jon Fredrik Baksaas i styrelsen. Han kan telekom, särskilt kundsidan, och har operativt byggt verksamhet i en rad länder.

Moderaterna verkar ganska snabbt sluta upp bakom Ulf Kristersson som ny partiledare. Men vem som tar över efter Leif Johansson är fortfarande en öppen fråga två månader efter att han deklarerade att han ska sluta.

Kanske visar det sig vara lättare att vända ett parti i kris, än en börsjätte på dekis.

Blogg: Johan Hakelius
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera