Inte ens en god liten macka

Text:

Bild: Dan Hansson, Fredrik Sandberg/TT

Polismannen tog en klunk kaffe till. Hade hen verkligen hört rätt? På podiet stod en ledarskapskonsult och drog de vanliga harangerna. Men så plötsligt sa den välklädde civilisten något som fick polismannen att nära nog sätta bjudmackan i vrångstrupen: Ledarskap börjar på med­arbetarnivå.

Aldrig under sina snart tio år i kåren hade hen hört någon liknande. Polismannen tog ytter­ligare en tugga på mackan. En rejäl den här gången; det gällde ju att passa på när myndigheten av allt att döma blivit tokig.

I en Fokus-artikel i  våras lade civilminister Ardalan Shekarabi ut texten om fram­tiden för svenska tjänstemän. Det skulle bli slut på excel-inspirerade styrmodeller där effektivitet satts före kvalitet. New Public Management, i många år ett modeuttryck bland politiker i jakt på effektivitet, skulle fasas ut. In skulle i stället tilliten. Staten­ skulle visa förtroende för den lilla mannen och kvinnans kunnande. För det är ju så att säga på golvet det börjar.

Men polismannen fnös. Någon vecka före utbildningen hade hen stått öga mot öga med nazister på gatorna. Sköld och kravallhjälm på. 13 timmars intensivt arbete för att hålla Sverige tryggt. Någon gång runt lunch hade det börjat kurra i magen på de utstationerade poliserna. Bittert kunde de minnas meddelandet från ledningen om att inte längre förvänta sig den där torra, men ack så välkomna macka de brukade få när varken tid eller möjlighet fanns att köpa egen lunch. Det handlade om förmånsbeskattning och ökad administration, hade man sagt.

Polismannen fnös på nytt. Det här var väl något en sparivrande ekonom kommit fram till, sannolikt sörplande på statens kaffe i en flott konferenslokal någonstans. Allt var som vanligt på »golvet«, där det hela skulle börja.

Veckans Fokus #07: Skiftbyte i åtgärdsfabriken