Hotet från havet

Text: Lars Edling

Foto: JOHAN NILSSON/TT

Kristianstad har den utmärkande egenskapen att vara Sveriges mest låglänta stad. Den lägsta punkten ligger 241 centimeter under havsnivån. På vintern 2002 var staden nära att drabbas av en förödande översvämning.

Eftersom Helge å flyter genom staden och ån strax därefter utmynnar i Östersjön är Kristianstad mycket känsligt för höga vattenflöden. De orsakas oftast av ogynnsamma väderförhållanden som en alltför hastig snösmältning eller av stormar. I sistnämnda fall kan havsvattnet dämma långt upp i Helge å.

2002 steg vattnet 215 centimeter över havsnivå vilket var exceptionellt högt. Den så kallade Hammarslundsvallen, som är byggd på 1800-talet och skyddar stadens östra del, var nära att brista. Om den hade brustit skulle en stor del av staden ha täckts av ett vattendjup på 3–4 meter. Men genom en rekordsnabb anläggning av en tryckbank bakom vallen kunde man den gången stänga ute vattenmassorna.

Stadens riskabla läge har en historisk förklaring. Kristianstad grundades som fästningsstad på en halvö i Hammarsjön av den danske kungen Kristian IV år 1614. Vattnet kring halvön skulle skydda mot svenska angrepp. På 1860-talet torrlades en del av sjön, Nosabyviken, för att utvinna ny jordbruksmark. Senare när staden växte bebyggdes denna jordbruksmark. I dag ligger cirka 10 000 bostäder och viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, reningsverk och en räddningsstation på den gamla sjöbottnen. Den genomkorsas även av E22.

För närvarande är cirka hälften av skyddsvallarna färdigbyggda. Den totala byggtiden sträcker sig över närmare 25 år och beräknas vara avslutad 2025. Den långa tiden beror på svårigheterna förknippade med projektet.

– Att bygga på gammal sjöbotten är långt ifrån idealiskt. På vissa ställen har vi varit tvungna att förstärka marken. Under en av vallarna har vi lagt en grund bestående av inte mindre än 16 000 pelare av kalkcement för att kunna uppnå en godtagbar bärighet. Pelarna går ända ner till fast botten, ibland till 20 meters djup, säger Karl-Erik Svensson, projektledare för skyddsvallarna i Kristianstad.

Kommunen räknar med att projektet kommer att kosta omkring 500 miljoner kronor. I den summan ingår skyddsvallar, dagvattendiken och pumpstationer. När allt står klart ska sex pumpstationer finnas som kan pumpa ut vatten i Hammarsjön.

Falsterbonäset hör också till Skånes riskområden när det gäller översvämningar. I november 1872 drabbades Östersjöområdet av en legendarisk stormflod, Backafloden, då havet steg med nästan 2,3 meter över den normala havsnivån. Den gången krävdes närmare 300 människoliv i Danmark och Tyskland men såvitt känt skedde inga dödsfall på den svenska sidan. Dock förstördes totalt några tusen byggnader på båda sidor av Östersjön.

Senast i januari 2017 orsakade en storm att havsnivån steg med 1,53 meter vid Skanör. Då var Skanörs hamn, naturreservatet Flommen och en rad fastigheter närmast hamnen översvämmade. På Falsterbo­näset bor i dag 21 000 människor – ytterligare 10 000 på sommaren – och det finns uppåt 8 800 fastigheter i området. Om vattenståndet stiger med 2 meter skulle 60 procent av fastigheterna omgärdas av vatten. Stiger det med 3 meter är det bara 5 procent av husen som klarar sig.

– Läget på Falsterbonäset är högt värderat ur boendesynpunkt. Bara det sammanlagda taxeringsvärdet för fastigheterna i Skanör, Falsterbo och Höllviken låg 2010 på cirka 55 miljarder kronor och då är kommunala och statliga byggnader samt infrastruktur inte inräknade, säger Per Juhlin. För kommunens räkning leder han Havsnivåprojektet som ska förse Falsterbonäset med skyddsvallar.

Vellinge kommun , till vilken Falsterbonäset hör, har under många år arbetat för att få ett utbyggt skydd mot översvämningar. 2013 antog kommunfullmäktige en handlingsplan och man bestämde sig för att göra en ansökan till mark- och miljödomstolen i Växjö. Ett godkännande från domstolen krävs för att få genomföra bygget av skyddsvallarna.

– Vi räknar med att ansökningen blir färdig och skickas in i början av 2018. Därefter får vi troligen vänta ett par år på domstolens utslag vilket innebär att anläggningsarbetet tidigast kommer i gång 2020, förklarar Juhlin.

När kan skyddsvallarna vara färdigbyggda?

– Enligt domen måste de vara klara inom tio år.

Vellinge kommun har bestämt att skyddsvallarna på Falsterbonäset ska kunna tåla att havet stiger upp till 3 meter över sin normala nivå. Den valda dimensionen är en avvägning mellan att med viss marginal klara de nivåer som har uppmätts historiskt och att inte göra för stora ingrepp i den känsliga miljön.

Falsterbonäsets sydsida har till stor del ett naturligt skydd i klitterna som är upp till 7 meter höga och ingenstans lägre än 3 meter. Det finns även gamla banvallar, från tiden då Falsterbonäset trafikerades av tåg, som redan nu fungerar som skydd men som ska byggas på och förstärkas. Ännu har ingen beräkning tagits fram på vad Havsnivåprojektet kommer att kosta.

Behovet av skyddsvallar i Skåne beror inte enbart på det ökande antalet extrema väderförhållanden. Det pågår också en ständig långsam höjning av havsnivån på grund av klimatförändringarna.

– Enligt SMHI är prognosen för närvarande att havsnivån stiger med en meter fram till år 2100 vilket innebär i snitt cirka en centimeter om året – men prognosen kan komma att ändras, säger Caroline Fredriksson, doktorand i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola.

Hon tillägger att stigningen tyvärr inte uppvägs av någon motsvarande landhöjning, inte i landets sydligaste del där landhöjningen efter senaste istiden i stort sett har avstannat. Längre norrut i Sverige sker fortfarande en tydlig landhöjning men även där kommer den troligen att bli omsprungen av den höjda havsnivån. Skånes problem med att skydda fastigheter från översvämning kommer därför på sikt att förskjutas norrut.