Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Likgiltig inför lagen?

Efter åtta år tar åklagaren snart beslut om åtal i målet om Lundins verksamhet i Sudan.

Det kom som en stor överraskning för de misstänkta när polisutredare i ett samordnat tillslag över landsgränserna gjorde husrannsakan på tre adresser: Lundin Petroleums kontor i Stockholm, bolagets huvudkontor utanför Genève samt Lundin­familjens kontor i centrala Genève.

Utredarna beslagtog material för den mångåriga förundersökningen mot bolagets ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter. De är misstänkta för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan mellan 1997 och 2003. Lundin Petroleums presschef Robert Eriksson konstaterade att bolaget redan tillhandahållit material och kallade tillslaget för förvånande och frustrerande.

– Vi har hela tiden samarbetat med åklagaren i den här processen.

– Mitt svar på det är att det fanns fog för att genomföra en husrannsakan, sa förundersökningsledaren Magnus Elving.

Några dagar senare var Elving utbytt. Henrik Attorps, en av flera åklagare som arbetat med utredningen, är ny förundersökningsledare. Mycket tyder på att det inom åklagarmyndigheten funnits ett missnöje med Magnus Elvings arbetssätt. Främst att utredningen trots omfattande resurser, just nu fem åklagare och fyra utredare, har pågått så länge och att beslut om åtal gång på gång skjutits upp. Motsättningen blev tydligare när Henrik Attorps för medier inte ville bekräfta att det skett husrannsakan hos Lundin, me­dan Elving inte bara bekräftade utan även lämnade flera kommentarer.

Magnus Elving tillbakavisar dock uppgifterna om motsättningar. Bytet av roller hänger ihop med en operation i oktober, säger han. Elving kom nyligen tillbaka i tjänst men rehabiliteras fortfarande och är därför inte förmögen att leda förundersökningen.

Förutom Ian Lundin och Alex Schneiter är ytterligare två personer delgivna misstanke: Magnus Nordin, vd för Tethys Oil och tidigare vice vd för Lundin Oil 1998–2000, samt C Ashley Heppenstall, som var finansdirektör i bolaget från 1998 och senare blev vd för Lundin Petroleum.

De fyra misstänktas advokater har tidigare begärt att Elving ska bytas ut för att han överlämnat material till målsägandes advokater, vilket advokaterna menar strider mot rättegångsbalken. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm beslutade i höstas att avslå begäran. Lundinadvokaterna har överklagat beslutet till riksåklagaren Anders Perklev, som just nu bereder frågan om Elving på juridiska grunder ska entledigas.

Magnus Elving bekräftar att han överlämnat tusentals sidor förundersökningsmaterial till bland andra målsägarbiträdet Thomas Bodström.

– Vi har gjort en sekretessprövning av materialet. Det är inte ovanligt att måls­ägande får ta del av materialet. Skälen vill jag inte gå in på. Men vi har mandat att bestämma vilka som får ta del av materialet. Det är för att kunna ge målsägarbiträden en chans att sätta sig in i en ganska komplex juridisk miljö.

Alla som följt den långa processen kring Lundins affärer i Sudan undrar vilka bevis åklagaren kan ha samlat in. Särskilt som det nu är femton år sedan Lundin lämnade verksamheten i den del av landet som numera tillhör Sydsudan.

Det var i slutet av 1990-talet som Lundin slöt avtal och betalade Khartoumregeringen för att utvinna olja i området Block 5A. Då pågick en väpnad konflikt mellan regimens militärstyrkor och rebellgrupper. Området kring Lundins oljeutvinning kontrollerades av rebellgruppen SPLA. De omgivande striderna intensifierades under tiden som Lundin bedrev sin verksamhet, särskilt när Riek Machar, medgrundare till SPLA-gerillan, valde att gå över först till regeringssidan och sedan bildade en egen milisgrupp 1999. Rebellgruppen samarbetade tidvis med Lundins oljebolag. Det är väldokumenterat att Riek Machar är skyldig till omfattande övergrepp mot civila.

I en rapport från European coalition on oil in the Sudan (ECOS), en sammanslutning av ett femtiotal frivilligorganisationer, från 2010, hävdas att enbart i Lundins område Block 5A dödades cirka 12 000 personer direkt eller indirekt på grund av konflikten. Dessutom tvångsförflyttades 160 000. Det var den rapporten som ledde till att en anmälan som hamnade hos Internationella åklagarmyndigheten. Uppgifterna har varje gång avfärdats av Ian Lundin och de andra misstänkta.

Bengt G Nilsson, Sudankännare och journalist, menar att åklagare som vill bevisa Lundins inblandning i krigsbrott i Sudan bör fokusera på rebelledarna.

– Riek Machar är en nyckelperson i sammanhanget. Han vet allt och borde vara ett huvudvittne, men han är i husarrest i Sydafrika, säger Nilsson.

Enligt uppgift ska en av åklagarna, Krister Petersson, ha träffat Riek Machar i Juba i Sydsudan för några år sedan. Magnus Elving säger att detta är något han definitivt inte kan kommentera.

Det handlar inte bara om en rebellgrupp: Khartoumregeringen gav stöd till rebellgruppen SSUM som hade i uppgift att skydda Lundins verksamhet från SPLA-gerillan. SSUM-rebellerna var brutala och mördade civila, samt rekryterade barnsoldater. SSUM-ledaren Paulino Matip var en av de mest blodbesudlade krigsherrarna i kriget.

– Paulino Matip är död och många andra med honom, säger Bengt G Nilsson, som reste till Sudan med Ian Lundin 2001, och filmade honom omringad av barnsoldater.

Ian Lundin har senare beskrivit mötet med de Kalasjnikovbeväpnade barnsoldaterna som en ögonöppnare.

– Jag är ju ingenjör. Man ser att det här är ett problem, det här måste lösas. Lösningen är fred och att se till att ekonomin utvecklas. Att de där barnen har en skola att gå till, i stället för att slåss, sade Ian Lundin i en intervju med undertecknad för Affärsvärlden 2015.

Ett annat komprometterande bevis, som finns på film, är en attackhelikopter parkerad vid Lundins basläger, vilket Bengt G Nilsson vittnat om vid de två tillfällen som han hörts av Magnus Elving och hans utredare. Ian Lundin bekräftade uppgifterna 2015.

– När jag var där så fanns en helikopter där. Jag såg aldrig någon helikopter som var ute på mission, sade Ian Lundin då.

Lundinfamiljen har inte stått rådlösa under åren förundersökningen pågått. Krishanteringen bedrivs på ett flertal fronter. Familjen har bland annat anlitat en rad utländska och svenska juridiska experter för att undersöka vilken lagstiftning som ska tillämpas i målet.

Ove Bring, professor emeritus och folkrättsexpert, har ingått i Lundins juridiska expertgrupp och utan att ta ställning i skuldfrågan anser han, liksom resten av expertgruppen, att fallet bör prövas utifrån internationella regler och inte svenska.

– Det handlar om medverkansregler, hur man ska bedöma om någon är skyldig till medverkan till folkrättsbrott. I den svenska lagstiftning finns inte denna fråga reglerad utan är en tolkningsfråga, säger Ove Bring:

– Den internationella stadgan till Haag-domstolen är anpassad till den här typen av frågor och det är högre beviskrav i internationell rätt än i svensk lag. Men åklagaren anser att svenska brottsbalkens regler ska appliceras.

Lundins har bjudit in politiker, företagare, opinionsbildare och näringslivsföreträdare till middagar i Bukowskis lokaler i Stockholm, auktionshuset har familjen ägt i mer än ett decennium. Syftet är varumärkesvård.

– Vi känner oss lite missuppfattade, lite missförstådda. Det är klart att man vill bli uppfattad på rätt sätt. Det tror jag alla bolag vill, sade Ian Lundin 2015 om middagarna på Bukowskis.

Förutom att försöka bemöta uppgifterna har familjen också gjort gällande att de är utsatta för en kampanj av aktörer lockade av skadestånd. En slags fortsättning på något de såg redan under tiden i Sudan, där SPLA bedrev propaganda gentemot bistånds- och frivilligorganisationer för att gynna sina politiska ambitioner.

– De matade alla NGO:s med folkmord, med folkfördrivning och clearing the oil fields. Allt det där kom från SPLA, de använde det som propaganda. För mig, när man tittar på lokalbefolkningen, var vi det bästa som kunde ha hänt dem. Vi byggde vägar, vi byggde skolor, sade Ian Lundin 2015.

Lundinmålet väntas bli en juridisk komplicerad historia. Exakt vad åklagaren kommer att driva för linje är inte känt, sannolikt handlar det om något som inom svensk rätt kallas för likgiltighetsuppsåt.

– Likgiltighetsuppsåt kan handla om att du ger stöd eller samverkar med militären eller en milisgrupp, vilket leder till att civilbefolkning dödas eller fördrivs. Att civila drabbas var inte avsikten men man bryr sig inte om konsekvenserna, säger Mark Klamberg, lektor och docent i folkrätt vid Stockholms universitet, som pratat med olika intressenter i målet – utan arvodering poängterar han – om de rättsliga principer som kan vara applicerbara i målet.

De olika uppsåten kan beskrivas i form av cirklar. Avsiktsuppsåt fångar väldigt få fall och är således en liten cirkel, insiktsuppsåt är en större cirkel och fångar fler fall, och ännu fler fall ryms i den stora cirkeln med likgiltighetsuppsåt. Det är med andra ord stöd från den nedre gränsen för uppsåt, likgiltighet, som åklagarna väntas visa på medhjälp till folkrättsbrott.

Till skillnad från Ove Bring anser Klamberg att det är svensk rätt som fallet ska prövas mot. Brottsbeskrivningen av folkrättsbrott ska följas som det är definierat i folkrätten och att den mer allmänna delen, gällande uppsåt, ska utgå från den svenska brottsbalken.

– Men det finns samtidigt giltiga argument på bägge sidor, så det är en öppen fråga. Till intressenterna i målet har jag sagt att jag tycker att det ska vara svensk rätt, säger Mark Klamberg.

Att ärendet inte tas upp av Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ej att förväxla med Internationella domstolen i samma stad), som tar upp krigsbrott, är främst av två skäl. Brotten som prövas av domstolen ska ha skett efter 2002, då domstolen inrättades, samt principen om att nationella domstolar har företräde i att pröva fallen. Endast om en stat skulle visa sig vara ovillig eller oförmögen att utreda mål kan dessa prövas inför Internationella brottsmålsdomstolen.

Allt tyder på att åtal kommer att väckas i Lundinmålet, särskilt som det nu finns fyra personer som delgivits misstanke; allt annat vore sensationellt.

– Vår målsättning är att under våren bli klara med vår del av undersökningen. När det är klart så kan motsidan begära en komplettering, säger åklagaren Magnus Elving och uppger att man sedan tar beslut om åtal.

Inget tyder på att processen kommer att gå snabbt. De misstänkta befinner sig i olika länder, försvarsadvokaterna behöver tid att sätta sig in i förundersökningsmaterialet och likgiltighetsuppsåtet är knepigt – särskilt i kombination med folkrättsbrott.

Huvudförhandling kommer med all sannolikhet ske i Stockholms tingsrätt och prövas av en domare och tre nämndemän. De ska ta ställning till skuldfrågan där påföljden för folkrättsbrott är fängelse i högst fyra år och grovt folkrättsbrott är högst tio år eller livstid. Rättegången väntas få internationell uppmärksamhet eftersom det blir första gången sedan Nürnberg­rättegångarna som företagsledare ställs inför rätta misstänkta för folkrättsbrott. Rent juridiskt finns det inte heller särskilt aktuella fall att jämföra med, enligt folkrättsexperten Ove Bring.

– Man får gå tillbaka till Nürnbergprocesserna och målet kring IG Farben, som tillverkade gasen för gaskammarna, säger han.

Av sådana skäl lär tingsrättens dom – oavsett utgång – överklagas till högre instans. Men det är ännu flera år till dess.

Fotnot: Fokus har utan framgång sökt företrädare för Lundin Petroleum samt förundersökningsledaren Henrik Attorps.

Lundinmålet

Lundins – oljekungar i etikens gränsland (20 oktober 2011)

Lundinutredning lever vidare (26 september 2011)

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera