Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Kvalitetstid? Facebookgrundaren Mark Zuckerberg medger att tjänsten har negativa effekter.

Kultur

Vänparadoxen

Facebook ville ju bara göra oss lyckliga.

Den 12 januari, klockan 01.28 svensk tid, skrev Facebooks grundare Mark Zuckerberg en statusuppdatering som gjorde publicister världen över olyckliga och experter förbluffade.

Facebook hade valt att skruva på sin mytomspunna algoritm som bestämmer hur flödet ser ut för dess två miljarder användare. I korthet innebär det att inlägg från företag blir nedprioriterade och ens vänners uppdateringar kommer att synas mer.

»Jag förväntar mig att den tid människor tillbringar på Facebook med ett visst engagemang kommer att minska. Men jag utgår också från att tiden som faktiskt tillbringas på Facebook kommer att bli mer värdefull«, avslutade Zuckerberg.

Marknaden reagerade direkt och Facebooks aktiekurs dök fyra procent, samtidigt som Zuckerberg såg 46 miljarder av sin förmögenhet gå upp i rök.

Den sociala mediejätten erkände uttryckligen att tjänsten har negativa konsekvenser för människors »lycka«. Zuckerberg hänvisade till »forskning«. Vilka studier framgick inte av inlägget, förutom att Facebook även studerat saken på egen hand.

Att människors välmående sjunker är inte en förvånande slutsats. Skärmberoendets konsekvenser kartlades i Fokus (#42/17), och redan 1998 visade socialpsykologen Robert Kraut i en klassisk studie med namnet »internetparadoxen« att mer tid på nätet ledde till att personer kände sig mer ensamma och beklämda. Paradoxen, menar Kraut, är att internet används för kommunikation mellan individer och grupper, något som förknippas med positiva aspekter, men leder till det motsatta.

Mängder av vetenskapligt arbete har bekräftat samma sak fast i uppdaterad form. En tes har varit att ensamma och nedstämda personer söker sig till internet och inte tvärtom. Forskare har dock jämfört personlighetsegenskaper hos Facebook-användare med ickeanvändare utan att finna den förklaringen.

Motsägelsefullt nog finns det också studier som visar att sociala medier ger oss en ökad social tillit, förbindelse och till och med kan trigga ett politiskt engagemang. En lyckad statusuppdatering i form av delningar och diskussioner ger också ett psykologiskt och fysiskt rus.

En Google-sökning visar att Facebook sedermera valt att finansiera Krauts forskning, som Zuckerberg bland annat lutar sig mot i sitt inlägg. Kraut kunde tio år senare visa att personer som var mer aktiva på Facebook kände ett större stöd socialt, och kände sig mindre deppiga och ensamma. Effekten blev starkare när interaktionen skedde med nära vänner. Och det är alltså dit Facebook siktar med sin förändring, för att få användarna att känna mer meningsfullhet.

En sak som också verkar fungera är att testa att stänga av mediet helt – bara för en vecka. I vårt grannland Danmark upptäcktes att de som gjorde det under en så kort tidsperiod kände sig gladare och blev mer sociala. Det kanske är det som är internetparadoxen 2.0.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera