Får vi se en ny “galen söndag”?

Text: Janne Sundling

Det här med att debattera är inte Stefans starkaste sida, säger S-strategerna. Bättre att han träffar potentater som FN:s António Guterres och Indiens Narenda Modi än att ta ställa sig och tjafsa med Ulf Kristersson i TV.

Men Moderaterna tjatar och tjatar. De vet att Ulf Kristersson har en talang för debatter, det har alla som varit engagerade i Muf under ungdomsförbundets bråkigaste era. Dessutom, och detta vet strateger på båda sidor, är det guld värt för en oppositionsledare att hamna öga mot öga med landets statsminister. Eller ännu bättre en amerikansk president, fråga bara Kim Jong-Un som dansar av glädje i sitt palats i Pyongyang sedan Donald Trump gick med på att träffa honom.

Legitimitet är, oavsett var i världen den söks, allt för den som aspirerar på makten.

Det är emellertid långt ifrån kört för Kristersson. Faktum är att han har fått en tid för sin åtråvärda debatt med Stefan Löfven.

En måndag. I Expressen TV.

Var väl kanske inte i det sammanhanget han hade drömt om att piska statsministern i retorisk skicklighet. Nej, idealet är en direktsänd batalj i SVT någonstans i närheten av sina kärnväljare, påhejad av de sina. Räkna därför med att debatten om debatten fortsätter. Och att vägen fram till den verkliga sammandrabbningen kan bli lika smutsig som i valrörelsen 1994.

På den tiden hade oppositionsledaren Ingvar Carlsson länge duckat inför att debattera med statsminister Carl Bildt. Den senare visste att han var både ett och två strå vassare retoriskt och hade sagt sig vara öppen för i stort sett alla förslag om plats och tidpunkt.

Till slut tyckte S-valledningen i ”Valhall” att Carlsson hade duckat allt för länge.

Strax efter klockan åtta på söndagsmorgonen den 4 september 1994 meddelade Ingvar Carlsson pressekreterare Gisela Lindstrand att Carlsson var beredd att möta Carl Bildt i en debatt klockan 15.15 samma dag. I Borås. Bildt kunde vara med på distans, tyckte S.

De fyra borgerliga partiledarna hade samma morgon haft en artikel på DN Debatt om vad de ville göra de kommande fyra åren.

Klockan 08.30 mottog Moderaterna S-beskedet. Panik utbröt. Larmet gick. Och vid tiotiden fanns alla centrala figurer på plats i Rosenbad.

Klockan 10.50 tog M första kontakten med S-folket. De ville ha en debatt med båda närvarande. I Jönköping. S sa nej.

Klockan 11.40 kom S med en trevare – i Gnosjö då? Carlsson skulle samma kväll vara där på utfrågning i Korstågstältet. I Rosenbad blev M-folket tvunget att överlägga en stund.

Klockan 14.10 kom de överens, det blev i Gnosjö klockan 17.00. Carlssons gäng satte sig i bilen från Borås. Bildts gäng tog regeringsplanet till Jönköping.

Samtidigt fick kommunfolket i Gnosjö bråttom, samlingssalen i kommunhuset behövde ställas i ordning för debatten samma eftermiddag. Och SR, TV4 och SVT fick väldigt bråttom att skicka team och sändarbilar till Gnosjö.

Klockan 16.15 landade Carl Bildt i Jönköping och hoppade in i en bil som körde till Gnosjö långt över hastighetsgränsen, åtföljd av två polisbilar.

Klockan 17.00 hälsade debattledaren Olle Stenholm välkommen till valets enda duell mellan kandidaterna till statsministerposten från kommunhuset i Gnosjö.

Efteråt pratade alla om ”den galna söndagen”.

* * *

På väg mot utspel, men inte mot Sundbyberg

 

Tidigt S-utspel på Första maj

Av tradition ska huvudtalaren på Första maj i Stockholm värma upp genom att också tala först i Sundbyberg, där demonstrationen och mötet hålls på förmiddagen. Och ett valår är det partiledaren som talar i Stockholm - och Sundbyberg. Så har det varit i alla val sedan 1970. Men nu bryter Stefan Löfven mönstret från Olof Palme, Ingvar Carlsson, Göran Persson, Mona Sahlin och sig själv (han talade här 2014). Varför?

Redan i vintras fick Sundbybergs arbetarekommun (som numera samordnar Första maj-firandet med Solna) beskedet att Stefan Löfven inte skulle tala på årets Första maj.

Orsaken sägs vara att partiet planerar ett större politiskt utspel under förmiddagen, och att det ska förmedlas i annan form än ett Första maj-tal. Det talas nu om att det under förmiddagen kommer en stor nyhet som kretsar kring välfärdspolitiken. Klockan 10.00 på tisdag ska det avslöjas på äldreboendet Heijkensköldska Gården i Södertälje.

* * *

Pri(M)e-time för konsulterna

Tesen att det är pr-konsulterna som utformar nutidens politik vevas titt som tätt av olika debattörer, inte minst S-märkte Daniel Suhonen. I viss mån är de på väg att få rätt.

Moderaterna anlitar nu pr-byrån Prime för att utforma årets valkampanj. En byrå som hamnade i hetluften hösten 2010 i det som kallades Primegate. Svenskt Näringsliv betalade Prime 4,5 miljoner för att driva S i en mer näringslivsvänlig riktning.

– Det känns som de passar bra i vårt team, säger Moderaternas kommunikationschef Hampus Knutsson till Dagens Opinion om valet av Prime.

Undra på det, Hampus Knutsson var tidigare själv konsult på just Prime.

På Prime ska Hanna Hellquist, tidigare statssekreterare hos Carl Bildt och Carl-Fredrik Jaensson, tidigare ordförande för Fria Moderata Studentförbundet, sköta uppdraget. Och det dräller av konsulter på Prime med M-bakgrund, som den eldfängde republikanen/moderaten Billy McCormac, som nyss återvänt dit efter att ha varit vd på Fastighetsägarna i Stockholm.

Redan på plats hos M finns Martin Borgs som digital valledare, som hämtats från pr-byrån Miltton Labs som elakt sägs vara så nära ett svenskt Cambridge Analytica man kan komma.

Så här skriver de själva: “24 hours or a full election cycle: we develop and carry out digital campaigns where you engage the right audience thru micro-targeting and A/B-testing”.

Motståndarsidan, Socialdemokraterna, tar in Primes innovationschef David Orlic för att vässa S-kampanjen.

Fast den täta konsultnärvaron i M lär skapa en debatt om konsulteriet både inom och utom partiet.

Så här tycker till exempel Socialdemokraternas grand old man Lars Engqvist om kommunikatörernas allt mer dominerande roll i politiken:

– Det är en jävla massa människor som är experter på hur man ska säga saker så att det passar väljarna, och alldeles för få som intresserar sig för det egentliga budskapet.

* * *

För ett tag sedan skrev vi om att Tomas Tobé titt som tätt blir kallad Tobias Tobé, och att det förmodligen är Tobias Billström som han förväxlas med. Ännu värre förväxlingar sker mellan Ottawapolitikerna Catherine McKenney och Catherine McKenna. McKenney är kommunpolitiker för socialdemokratiska NDP och McKenna liberal ledamot av parlamentet.

Ottawa Citizen skrev rent av en artikel om saken: “The two Catherines: How to tell McKenney and McKenna apart.”

Till förvirringen bidrar att Catherine McKenney är gift med Catharine Vandelinde, har en pressekreterare som heter Catherine Henry, och en annan medarbetare som heter Catherine Lalonde.

Catherine Henry berättar att det är oerhört vanligt att de två politikerna blandas ihop, och de har båda fått ilskna samtal från folk som sitter och väntar på att träffa ”fel” Catherine. Dock bor ingen av dem på Catherine Street i Ottawa. Om de skulle bosätta sig någon annanstans kanske en viss stad i södra Ontario med 133 000 invånare ligger bra till – St Catherines?

* * *

Kinna bjöd upp till dansbandsmässa

Marksistiska nyheter 1: Dansbandsmässan i Kinna kyrka blev en i alla avseenden lyckad tillställning. Dansbandet Chiquita som medverkade inledde med ”Klockorna i Gamla stan”.

– Det händer saker hela tiden – det är den kyrka som vi vill vara, säger kyrkorådets ordförande Bodil Wennerström.

Dansen skedde på den plats som frigjorts genom att altarringen flyttats bakåt. Först ut på dansgolvet var Evy Andersson från Hajom och Owe Lindqvist från Stenstorp i Skaraborg.

– Dansbandslåtar är trallvänliga och många har fina texter om livet, förklarade Chiquitas sångare Benny Bendén.

* * *

Veckans coola Juholtare

Ambassadören Håkan Juholt på Island har just uppdaterat sin profilbild på sin mer officiella Facebooksida (han har en privat också, men gränsdragningen är oklar).

Av någon anledning kommer vi att tänka på en gammal Hansson de Wolfe-låt: “Iskalla killen fylld av mänsklig värme”. Den recenserades av Lars Anrell i Aftonbladet så här: “Högklassig överklassrock. Innehåller sopransaxofon”.

* * *

Vänsterpartiet kan ha fått en röstmagnet som de gjort allt för att göra sig av med. Amineh Kakabaveh skulle först petas från V:s riksdagslista i Stockholm. Men på valkonferensen röstades hon in på åttonde plats. Normalt sett skulle det inte leda till en riksdagsplats.

Men i personvalskampanjen #KryssaAmineh18 samlas nu personer långt utanför partiet i stöd för Kakabaveh. Senast i raden den tidigare vice partiordföranden Johan Lönnroth som skriver på Facebook:

”Jag uppmanar också alla i Stockholms stad och landsting som tänker rösta på V i riksdagsvalet att kryssa Amineh”.

Andra är mindre entusiastiska. På Kakabavehs Facebook-sida vänder sig arga vänsterpartister mot att en ledamot går emot kollektivet och gör egen sak för att ta sig in i riksdagen. Snart förväntas hon väl idka självkritik också.

* * *

Lika som bär

Philip Seymour Hoffman, avliden amerikansk skådespelare. Foto: TT

Peter Hultqvist, försvarsminister Foto: TT

* * *

Erik Nises som ständigt funnits vid Löfvens sida är nu själv på väg in i politiken

 

Löfvens pressnises masar sig vidare

Kanske klingar hans namn inte bekant för allmänhetens väna öron. Men alla som rapporterat om politik de senaste tio åren vet garanterat vem Erik Nises är. Den tidigare Aftonbladet-reportern rekryterades till Socialdemokraterna mitt under Håkan Juholts härdsmälta på Sveavägen 68.

Han skulle rädda Juholt, hette det . Så blev det inte. Håkan fick lämna innan Nises kom in.

Erik Nises var under sin tid på Aftonbladet känd som en kul men tuff reporter, som inte skämdes för att skälla ut såväl rasister som allmänt ohövliga läsare över redaktionstelefonen. Men så plötsligt stod han där på 68:an och skulle företräda Sveriges nästa statsminister. Den nye pressekreterarens täckte över sina tatueringar med vita välstrukna skjortor och snacket silades. Det vill säga tills någon oborstad reporter ringde upp och krävde audiens hos hans chef..

Nu ska Erik Nises själv bli politiker. På sin Facebook-sida meddelar han att han kandiderar till kommunfullmäktige i hemorten Borlänge.

Gäsp, tänker kanske du. Då har du dessvärre dålig koll på vad som är vad i sosseriet. Erik Nises stammar nämligen från en av socialdemokratins mest hängivna lokalpolitiker (tillika försvarsminister under Olof Palme): ”Röde Börje” Andersson. Börje var länge Borlänges ”starke man” men fick 1982 möjlighet att göra karriär i huvudstaden. Det blev en kort visit. Börje vantrivdes i regeringen och valde efter bara två månader att hoppa av ministerjobbet och återvända till Borlänge. Precis som dottersonen Erik nu alltså.

Erik Nises är bland de sina känd för att vara en agitator av rang. Om det räcker för att ta honom in i fullmäktige, eller om han tvingas påminna om sin röde anfader, återstår att se.

* * *

Klädsam tömning i jakt på plånbok avskrevs

Marksistiska nyheter 2: Ett vittne larmade polisen om en man som tömde en klädcontainer i centrala Kinna. Runt omkring mannen låg utslängda kläder på marken. När polisen kom till platsen blev det ingen anmälan – mannen förklarar nämligen sitt beteende med att han letade efter sin plånbok. Denna ska ha funnits i de kläder mannen slängt dagen före. Polisen kom fram till någon anmälan inte skulle göras eftersom stöld inte var styrkt.

* * *

Porträttlik bild?

En inte helt nöjd Carl Bildt bredvid den ”porträttmedaljong” i riksdagen som avbildar honom.

* * *

Du vet väl att du kan tipsa Andra Kammaren: [email protected]

Fotnot: Marks kommun ligger söder om Borås och har strax över 34 000 invånare med Kinna och Skene som dominerande tätorter. Där ligger för övrigt Ludvig Svenssons gardinfabrik som Palme ständigt talade om i valrörelsen 1982. Därifrån kommer också just Jan Björklund (L). Marksismen är, trots självsäkra uttalanden från L-ledaren, en något oklar politisk inriktning.