Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Vild jakt på inflation

Riksbankens penningpolitik skjuter den svenska kronan i sank. En politik som ifrågasätts av närmast samtliga makroekonomer.

I februari kunde svenska bostadslåne­tagare fira tre år med negativ styrränta och rekordlåga bostadsräntor som följd. Riksbankens ihärdiga försök att få upp inflationen verkade länge inte leda någonvart, utom till en svagare krona och upptrissade fastighetspriser och en stigande börs.

I dag ligger inflationen nära Riksbankens mål på två procent men ändå tvekar riksbanksdirektionen på Brunkebergstorg att byta riktning och börja höja räntan. Tvärtom har höjningar skjutits på framtiden i den prognos som gavs efter det senaste penningpolitiska mötet i april. Enligt prognosen kan det bli aktuellt med en höjning först mot slutet av året.

Många prognosmakare och ekonomer tror dessutom att det kan dröja längre än så, en bit in på 2019 innan höjningen väl blir av.

– Riksbanken tar uppenbarligen förtroendet för inflationsmålet på allra största allvar och är ute efter att jaga också de sista tiondelarna, säger Robert Boije, chefsekonom på den statliga banken SBAB.

Även om inflationen i dag ligger kring två procent anser Riksbanken att inflationstrycket är fortsatt svagt. Men en tämligen samstämmig kår av analytiker och ekonomer har en annan uppfattning och menar att Riksbanken inte borde vänta längre med att göra penningpolitiken mind­re expansiv när inflationen faktiskt i stort sett ligger på målet.

– Riksbankens penningpolitik har passerat sitt bäst-före-datum och det är svårt att förstå den extrema penningpolitik man har i dag. Vi har en inflation i stigande trend och man är lite väl övernitisk med inflationsmålet. Jag skulle vilja se att man övergav den negativa räntan. Penningpolitiken skulle vara expansiv ändå, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB och med ett förflutet på Riksbanken.

Något som skulle kunna förklara att Riksbanken har svårt att komma till skott är en rädsla att höja för tidigt bara för att få se inflationen vända nedåt igen. Den erfarenheten fick man med sig på ett brutalt sätt efter finanskrisen då räntan under åren 2010–2011 snabbt höjdes från 0,25 procent till 2 procent för att parera den snabba återhämtningen i svensk ekonomi, något som senare visade sig vara ett misstag. Riksbanken var sedan också sen med att sänka räntan när det stod klart just hur illa det stod till i framför allt eurozonen.

Just på de punkterna riktades frän kritik i bland annat en utvärdering av penningpolitiken som gjordes av ekonomerna Marvin Goodfriend och Mervyn King år 2015. De hävdade också att Riksbanken hade en övertro på sina egna prognoser.

– Riksbanken blev ett varnande exempel på farorna med att höja för tidigt och sänka för sent och det kan säkert göra att man tvekar mer än nödvändigt. Man är lite strykrädd helt enkelt, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Den ultralätta penningpolitiken som också omfattar enorma köp av svenska statspapper – Riksbanken äger i dag nästan hälften av den svenska statsskulden – har hjälpt till att skicka ner den svenska kronan i källaren. Den senaste uppskjutningen av en räntehöjning var droppen för många investerare som drar sig för kronan, då man anser Riksbankens beteende vara svårtolkat. Sverige har redan sannolikt världens lägsta realräntor, det vill säga skillnaden mellan räntan och inflationen.

En svagare krona eldar på inflationen då den höjer priset på importerade varor men hittills har det visat sig gå trögare än vanligt på grund av tuff konkurrens i detaljhandeln och möjligen också den expanderande e-handeln. Hur svag kronan ska vara för att riksbankscheferna ska bli nöjda och ta till bromsen är svårt att veta. I dag ligger kronan på sådana låga nivåer som inte setts sedan finanskrisen. En svag krona urholkar vanliga konsumenters köpkraft och dopar ekonomin på ett sätt som inte alltid är hälsosamt.

– Det är som ett slags chicken race mellan kronan och Riksbanken, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.

Hans medlemmar, som ofta är export­företag, har fått se den svaga kronan sätta fart på affärerna men utan att det dragit upp lönerna i motsvarande mån; och inte heller verkar företagen investera mera utan iställlet parkera pengarna utomlands och inte i svenska kronor.

Bakom de negativa räntorna och den svaga kronan ligger en inflation som bitit sig fast på låga nivåer, inte bara i Sverige utan runt om i världen. I eurozonen ligger inflationen lägre än i Sverige och på många andra håll har den också fallit kraftigt, trots de låga räntorna och massiva köp av statspapper för att hålla långräntorna nere och sporra den ekonomiska aktiviteten.

Fenomenet har satt myror i huvudet på experterna men globalisering, digitalisering och ökande transparens är några av de bidragande orsakerna. Med inträdet av enorma ekonomier som Kina och Indien på världsmarknaden justeras obalanser mellan olika arbetsmarknader, vilket håller nere inflationstrycket.

– I dag är det i mindre utsträckning nationella marknader som avgör hur högt resursutnyttjandet, det vill säga trycket, i den svenska ekonomin är. Inte bara varor utan även tjänster, som utgör omkring 60 procent av exportvärdet, är utsatt för konkurrens utifrån, säger Mats Kinnwall.

I dag rullar den globala ekonomin på bra med en tillväxttakt på över tre procent men avmattningstecken i Europa och misstankar om att USA kan vara på väg mot toppen gör att en svängning mot hög­re räntor från Riksbanken också behövs för att kunna möte sämre tider. Med en negativ ränta eller nollränta finns knappast något utrymme för stimulanser när det vänder nedåt.

– Riksbanken bör kunna sänka med 2–3 procent för att kunna få effekt från penningpolitiken i ett sådant läge, säger SEB:s Robert Bergqvist.

Samtidigt är inte inflationen det enda hindret för Riksbanken att höja räntan. En långvarig period med extremt låga räntor har lett till förändrade beteenden och uppblåsta tillgångspriser i vissa fall. Det gäller inte minst den svenska bostadsmarknaden som också har genererat ett enormt skuldberg som bärs av hushållen.

– Den första tröskeln är att få upp inflationen men sedan finns frågan om hur mycket man vågar höja med så mycket skuld i omlopp, särskilt hos hushållen. Det är lättare att ta sig in i en lågränteekonomi än att ta sig ut, säger Claes Måhlén på Handelsbanken.

Läs nästa artikel
Video: Read Proof Sharing

Nu lanserar Fokus ”Read Proof Sharing” – ett nytt sätt att dela med sig av nyheter på.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera