Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vetenskap

Låt ungarna surfa!

Vad händer när ungdomar dyker ner i skärmen? Knappt något.

För åtta år sedan fick författaren och tech-journalisten Nick Bilton ett samtal från Applegrundaren Steve Jobs. Silicon Valley-legenden var ökänd för att ringa och hyvla av journalister. Bilton hade i det här fallet kritiserat någon detalj i Ipaden.

»Dina barn måste älska Ipaden?« frågade Bilton för att byta samtalsämne.

Svaret från Steve Jobs fick Bilton att tappa talförmågan: »De har inte använt den. Vi begränsar hur mycket teknik våra barn får använda i hemmet.«

Jobs är inte ensam om den här åsikten. Hans eviga rival Bill Gates satte ett tak för hur länge hans dotter fick spela tv-spel. Och den tidigare Facebookchefen och Napstergrundaren Sean Parker har sagt att »bara Gud vet vad det [tekniken, red:s anm] gör med våra hjärnor«. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt, samtidigt som ungdomars skärmtid svällt. Otaliga miljoner har öronmärkts att utreda hur den digitala teknologin och hur skärmtid påverkar generation Z, de som är födda från mitten av 90-talet och framåt.

Forskarnas fynd pekar i olika riktningar. Å ena sidan att användandet leder till ångest, försämrad sömn och ökad risk för depression. Vetenskapen har kopplat ett så kallat patologiskt använde av internet till psykisk ohälsa. Det överdrivna användandet liknas vid en impulskontrollstörning. Bildskärmen är som kokain för hjärnan, sa barnpsykiatrikern Hassan Jaghoory i en intervju nyligen (Hela Gotland 1/7, 2018). Å andra sidan kan ett överdrivet användande av internet för ungdomar med exempelvis social ångest kompensera för den sociala aktivitet de går miste om »afk« (away from keyboard), för att prata Pirate Bay-språk. En aktivitet som rubriceras som problematisk blir då positiv för personen.

Men det verkar finnas ett stort problem med upptäckterna.

Oxfordforskarna Amy Orben och Andew K. Prybzylski fann i en färsk studie, publicerad i ansedda Nature, ett svagt negativt samband mellan skärmtid och välmående. Totalt förklarade det ynka 0,4 procent av allt mående. Nyheten slog ner som en bomb i forskar-världen och de internationella medierna hakade på. I Sverige var det tyst, med undantag för en blogg på Resumé.

Varför var just den här studien så märkvärdig och trumfade tidigare forskning?

Vanligtvis använder forskare en handfull analyser när de bearbetar sitt material. Den här studien baserades på 355 558 ungdomar, med 41 000 olika analysmetoder, det vill säga alla möjliga teoretiska kombinationer. Ingen har någonsin gjort på det här sättet. På så sätt kunde de visa hur tidigare forskare fått fram sina resultat och att det går att variera från negativa resultat, till nollresultat, till positivt resultat, beroende på vad man letar efter.

Orben och Prybzylski ger tre förklaringar till varför tidigare forskning är problematisk. De flesta undersökningar har återanvänt data från mycket stora grupper som ursprungligen samlades in för ett annat eller mindre specifikt syfte. Ett annat problem är rent matematiskt. Har en forskare ett tillräckligt stort underlag kommer det att generera signifikanta resultat oavsett – så fungerar matematikens lagar. En tredje förklaring är en välkänd metod som kallas för »forking«: man letar med ljus och lykta tills ett resultat hittas, utan att ha ställt upp vare sig hypoteser eller analysmetod i förväg.(Det här betyder dock inte att teknik är ofarligt för hälsan. Vi vet bara inte tillräckligt – än.)

Oxfordforskarna prövade inte bara skärmtiden mot måendet utan testade 22 andra förklaringar, såsom alkohol, cannabis, cigarretter, sömn, och att bära glasögon. Varenda faktor var mer betydelsefull än ungdomars skärmtid. Även mängden potatis som de åt.

Läs även veckans FOKUS (#42-17), priset att ha ständigt hjärnkoll, här 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera