Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Stockholms stora klimatbov

Snart är kolkraftverket ett minne blott.

Stockholms stad ska vara fri från fossilbränsle om tjugo år. Sådana är ambitionen, men verkligheten gör sig på påmind när man passerar genom Hjorthagen strax norr om Östermalm. På andra sidan vattnet syns Lidingö, medan Värtaverket, som invigdes 1903, skjuter upp ur bostadsområdet på fastlandssidan.

Vi noterar att det nu är 2019 – andra kolkraftverk har ställt om till förnybart, men inte det centrala verket. Det fortsätter i gamla hjulspår – här eldas ännu kol.

Den värme som produceras motsvarar behovet hos 80 000 lägenheter. Med tanke på stadens miljonbefolkning kan det verka som det hela är ett obetydligt undantag. Särskilt om man vet att kol och koks står för endast 4 procent av all energitillförsel i Sverige, och att det främst brukas av gruv- och stålindustrin. Till exempel är stålproducenten SSAB landets enskilt största utsläppare av koldioxid.

»Värtaverket är en välkänd del av Stockholms stadsbild samtidigt som det är en toppmodern, världsunik anläggning«, heter det i marknadsföringen.

Det är inte helt sanningsenligt. I närområdet har verksamheten en rejäl åverkan. Koleldningen medför att verket står för runt 20 procent av Stockholms växthusgasutsläpp. Vilket kan jämföras med trafiken, som står för hälften av alla utsläpp i staden.

Så medan klimatmålen i Parisavtalet stipulerar att kol måste fasas ut fortsätter Stockholm Energi, som driver kraftverket, att elda på.

Företaget, som är samägt av Fortum och Stockholms stad, har som plan att kolkraftverket ska avvecklas fram till år 2022. Det är bara tre år kvar.

Eller tre år för sent, beroende på vem man frågar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera