Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / Utrikes

Analys: Italiens politiska död är inte nära förestående

Italiens död är inte så nära förestående som många tror. Det är mer cappuccino än espresso.

I ett färskt nummer av tidningen L’Espresso ges en mörk bild av läget i Italien. Bakom ett nattsvart omslag beskrivs ett land vars politik och ekonomi går utför. Samtidigt som Italien genomlider en hjärnflykt – det vill säga många unga, välutbildade italienare flyr till ett bättre liv i exempelvis Schweiz – är Italiens demografiska läge värre än på andra håll i Europa. Om 25 år beräknas en tredjedel av landets befolkning vara över 65 år.

Framtidsbilden tycks dunkel som skogen i Dante Alighieris »Den gudomliga komedin«. Och inrikesminister Matteo Salvini, som efter dödsstöten för koalitionen Lega och Femstjärnerörelsen (M5S) hoppades på nyval för att själv kunna ta makten, är knappast en tålmodigt ledsagande Vergilius. Premiärminister Giuseppe Conte avgick, och i skrivande stund samtalar president Sergio Mattarella med rivalerna M5S och Demokratiska partiet (PD) för att de ska enas i en ny koalition.

Läs också: Italiens premiärminister avgår – så vad händer nu?

Men Fabio Cristiano, statsvetare vid Lunds universitet, anar en vändpunkt i kaoset. Krisen har trots allt visat att kärnan i landets demokrati är parlamentet, där Salvinis parti Lega bara har runt 17 procent.

– Salvinis närmande till Ryssland har gjort det lätt att glömma att det är i Grekland och Italien vi finner rötterna till den europeiska demokratin, säger Fabio Cristiano till Fokus.

I dag har också det politiska intresset bland landets unga, som till stor del slocknade i Berlusconis tv-ljus på 2000-talet, tänts. Fabio Cristiano anar om än inte en ny renässans så åtminstone en ljusning. Landets framtid är i alla fall inte så mörk som L’Espressos omslag eller Lucifers krater i »Den gudomliga komedin«. Och det sägs att Dante Alighieri kallade sitt verk komedi eftersom komedier – till skillnad från tragedier som börjar bra men slutar tragiskt – börjar illa, men får ett lyckligt slut.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera