Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
kulturbloggen

Laïcité – fransk modell för sekularism på export

Fransmännens modell för sekularism vinner i popularitet.

Den 9 juli i år plockades krucifixet ovanför ordförandestolen i Quebecs parlament ner. Det var inte längre lagligt att ha en kristen symbol i den i huvudsak katolskt färgade kanadensiska delstaten. Vad är detta? Har Houellebecq tagit över? Har hans ”Underkastelse” inträffat? Nej, tvärtom. Det är den franska versionen av sekularism som vinner i popularitet i takt med att rädslan för religiös fundamentalism växer.

Laïcité. Ordet - som trots att det är franska, tack vare tremat och accenten, uttalas precis som det stavas - väcker samma högstämda darr på franska stämband som ’la revolution’.

Många fransmän är så stolta övre denna uppsättning principer, som skiljer stat från religion och garanterar varje individs religonsfrihet, i dess dubbla bemärkelser, både att få ha sin egen religiösa övertygelse och att slippa bli påprackad någon annans, att de är övertygade om att de inte går att exportera utanför en fransk kontext. Bland annat är det förbjudet för alla anställda i statliga organisationer att bära religiösa symboler, även kors i en kedja runt halsen. Detta gäller även i skolan. I vardaglig fransk mytbildning går ordet inte ens att översätta till andra språk. På svenska översätts det ungefärligt med sekularisering, men det ringar inte in alla aspekter av ordet som kan beskrivas som en uppsättning principer för att garantera religionsfrihet i dess dubbla betydelser.

Franska republikens motto på tympanon på en kyrka i Aups tillkom 1905 efter lagen om separation mellan stat och kyrka. FOTO: Wikimedia

Att majoriteten av mitten-högerpartier i det franskspråkiga Quebec i sommar antog en lag som säger att staten i Quebec ska vara ’laïque’, helt neutral visavi alla religoner, väcker därför diskussioner och intresse, även om det länge har funnits fler länder med en stat som betecknas som ”laïque”.

Under första halvan av 1900-talet jobbade fransmännen hårt på att sprida principen till sina forna kolonier, och idag har även flera muslimska länder den uppdelningen mellan stat och religiösa samfund. Nicolas Cadène från Laicitéobservatoriet i Frankrike räknar upp bland annat Mali, Senegal, Guinea och Turkiet (principen om laïcité antogs 1928, men har varit under attack på senare år).

Men exemplet Quebec väcker viss förstämning i sekularismens hemland. Den nya lagen går längre än den franska på åtminstone tre punkter hävdar Valentine Zuber, historiker specialiserad på religion, i podden ”Du grain a moudre”, och hon ser det som ett väldigt dåligt tecken att lagen så tydligt sammanblandar sekularism och invandring. Att lagen antogs samtidigt som en lag som reglerar invandringen till Quebec blir bara ett kvitto på att politikerna har dubbla motiv.

  • Politiken är besatt av de religiösa symbolerna, av att förbjuda dem, och vid förbudet mot att täcka ansiktet. Man ser väldigt klart att det är den muslimska religionen som är i siktet. Det är en identitär sekularism som har att göra med att en muslimsk religiositet har blivit mer synlig, det finns ingen anledning att hymla om det, säger Valentine Zuber.

Den franska lagstiftningen lägger sig över huvud taget inte i vad som är ett religiöst tecken eller en religiös klädsel, utan är principiellt formulerad, eftersom laïciteten ju förbjuder staten att lägga sig i religionsutövning.

I februari i år tog mittenhögerkoalitionen i den schweiziska kantonen Genève en lag om laïcité som blev mycket kritiserad för att vara islamofobisk och ta sikte på regionens minoritet muslimer, 6 procent, i synnerhet muslimska kvinnor i slöja, eftersom också den kombinerar lagen med förbud mot religiösa symboler och vissa typer av klädsel.
Genèvelagen verkar ha inspirerat i Quebec och den sortens glidningar har skapat en kontrovers mellan regionen och det övriga, engelskspråkiga Kanada.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Blogg / Ekonomi

Bolagsjättar med egen utrikespolitik

Bolagsjättarna är numera stora som stater och beter sig också som nationer - med en helt egen utrikespolitik.

Ekonomi / Utrikes

Grispest höjer köttpriset i Kina – väcker symbolisk oro

En svinpest har drabbat Kina. Det driver upp fläskpriset – vilket skapar en ekonomisk oro i landet.

Blogg / Ekonomi / Inrikes

Göran Persson går i Carl Bildts fotspår

Blogg: Göran Persson vägrar sälja aktier när nya uppdrag adderas till portföljen. Carl Bildt har gjort likadant. Enda skillnaden – den ene är socialdemokrat.

Prenumerera