Analys: Trudeau försvagad trots valseger – kan tvingas till en vänstersväng

Text:

Bild: TT

Liberalerna ser ut att få 156 mandat i parlamentets underhus, 21 färre än när valrörelsens startade. De konservativa får 122 mandat, en uppgång med 27 mandat.

Trots att de konservativa fick 34,5 procents stöd mot liberalernas 33 procent, ger majoritetsvalen effekten att liberalerna kan fortsätta styra, fast nu i minoritet.

Men Kanada blir allt mer delat. Om provinserna Alberta och Saskatchewan i mitten av landet fått avgöra skulle de konservativas Andrew Scheer blivit premiärminister.

Valets vinnare på ett plan är märkligt nog den stora förloraren. Socialdemokratiska NDP tappade 15 mandat och får nu 24 stolar. Men partiledaren Jagmeet Singh var tidigt i valrörelsen uträknad, med ett stöd runt tio procent men slutade på 16 procent. Till stor del tack vare en lyckad valkampanj.

LÄS OCKSÅ: Trudeau segrare i kanadensiska valet 

Förmodligen blir det också hos NDP som Justin Trudeau får söka stöd i parlamentet framöver. Tillsammans kan de två partierna skapa majoritet.

Jagmeet Singh gjorde också uttalanden i valrörelsen med betydelsen att en röst på NDP var garanten för att de konservativas politik inte skulle genomföras. Något han inte skulle kunna förverkliga på egen hand. Men ett stöd har ett pris, och visserligen är Kanadas liberaler mer vänster än de svenska, men ett NDP-stöd till Trudeau kommer att kräva eftergifter till NDP i fördelnings- och välfärdsfrågor.

Bloc Québécois är annars en vinnare med 22 nya mandat, men där alla, av lätt insedda skäl, representerar fransktalande Québéc.

Det kanadensiska miljöpartiet tar tre platser, upp ett mandat. Men en partilös, oberoende kandidat som kom in är en nagel i ögat på Trudeau: Jody Wilson-Raybould.

Hon var justitieminister och riksåklagare i Trudeaus första regering, och skulle som sådan hantera skandalen kring SNC-Lavalin som betalat mutor i affärer i Libyen. Premiärministern och hans medarbetare ville se en uppgörelse utan rättegång, för att förhindra en konkurs i företaget.

Men Wilson-Raybould vägrade och stod på sig om en rättegång mot SNC. I januari i år kom första signalen om att hon var i onåd då hon flyttades från justitieministerposten till att bli minister för veteranfrågor.

LÄS OCKSÅ: Reportage: Justin Trudeau – no more Mr. Nice Guy

I början av februari kom det första i en lång rad avslöjanden om försöken att påverka Wilson-Raybould att verka för en uppgörelse i stället för en rättegång. Bara några dagar senare lämnade hon regeringen.

Fast i går kväll strålade Trudeau när han ställde sig som fortsatt premiärminister på scenen på partiets valvaka i Montreal:

– Från kust till kust till kust har kanadensarna i kväll avvisat uppdelning och negativism. De har avvisat nedskärningar och besparingar och röstat för en progressiv agenda och skarpa åtgärder mot klimathotet, sa han.

Daniel Beland, professor i statskunskap på McGill-universitetet, premiärministerns eget gamla lärosäte, tror att saker som Blackface-skandalen, bilden av Trudeau med svartmålat ansikte i en årsbok från en gymnasieskola 2001, ändå skadat bilden av Kanada.

– Jag tror att han har varit skadat gods ett tag…resan till Indien, SNC-Lavalin, blackface. Det handlar inte bara om hans image på hemmaplan. Under sin fortsatta tid som premiärminister är han förminskad, inte bara internt utan också externt i meningen bilden av Kanada i världen, säger han till tv-bolaget CBC.